Föreställningen om att man måste ”klara sig själv” eller att psykisk smärta ska hanteras i tysthet är djupt rotad i vår kultur. Detta är en myt som inte bara är felaktig, utan som aktivt hindrar människor från att få det stöd de förtjänar. Att tro att man är svag om man söker hjälp leder till isolering, vilket är en känd riskfaktor för psykisk ohälsa.
Fakta: Att söka stöd och behandling är ett aktivt, rationellt och styrkefyllt beslut som visar på en stark vilja till återhämtning. Det är att agera i linje med modern forskning om psykisk hälsa.
1. Resiliens är återhämtning, inte osårbarhet
Mytens kärna ligger i en missuppfattning av vad psykologisk styrka – eller resiliens – egentligen är.
- Styrka att Återhämta Sig: Resiliens definieras inte som att vara osårbar för stress, lidande eller motgångar. Tvärtom är det en individs förmåga till återhämtning efter stressfyllda situationer och störningar i livet. Att söka stöd är det första beviset på att du använder din resiliens; du väljer att återhämta dig istället för att stanna kvar i lidandet.
- Positiv Utveckling: Forskning inom Post-Traumatic Growth (PTG) visar att positiva psykologiska förändringar kan uppstå när individer bearbetar och hanterar traumatiska upplevelser. Denna tillväxt är inte garanterad, men den börjar med den aktiva handlingen att möta och bearbeta svårigheterna – ofta med professionellt stöd.
2. Ett rationellt val: att välja evidens
När du står inför ett problem som känns olösligt och outhärdligt, är det rationellt att söka experthjälp. Att söka stöd är inte ett misslyckande; det är som att anlita en specialist för att reparera en komplicerad skada.
- Professionella Verktyg: Svensk vård och socialt arbete använder evidensbaserade metoder som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) och MI (Motiverande Samtal). Dessa är strukturerade och vetenskapligt grundade verktyg som är avsedda att lösa beteende- och känslomässiga problem. Att använda dessa metoder är att agera intelligent.
- Tidig Intervention: Ett viktigt mål i folkhälsoarbetet är att tidigt identifiera vilka som kan behöva hjälp. Genom att själv söka stöd bidrar du till att uppfylla detta mål och förebygger att problemen eskalerar.
3. Social kontakt är medicin
Isolering är farlig. Din hjärna är utvecklad för att må bra av sociala kontakter. När du mår dåligt försöker hjärnan ofta få dig att dra dig undan, men du måste aktivt motverka denna impuls.
- Bryt Isoleringen: Att hålla kontakten med andra och våga berätta om hur du har det kan kännas tryggt. Det är ett viktigt steg för att bryta den isolering som förvärrar psykisk ohälsa.
- Ventilation som Coping: Att prata om saken och låta känslorna ta plats – ventilera – är en naturlig och hälsosam copingstrategi. Socialt stöd har visat sig vara en mycket effektiv copingstrategi för att lindra stress.
Att söka hjälp är den mest aktiva och ansvarsfulla handling du kan göra när livet känns för tungt. Du väljer att prioritera din hälsa, din återhämtning och din framtida stabilitet.
Referenser
- EBSCO. (u.å.). Posttraumatic growth.
- Hjärnfonden. (2023). Därför mår vi bra av sociala kontakter.
- Livsviktiga snack. (u.å.). Copingstrategier.
- Region Västmanland. (u.å.). Stöd och hjälp till att prata om psykisk ohälsa.
- Socialstyrelsen. (2018). MI (Motiverande samtal).
- Socialstyrelsen. (u.å.). Metodguide för socialt arbete.
- Suicide Zero. (u.å.). Psykisk ohälsa - vad betyder det egentligen?.
- Uppsala universitet. (2025). Psykisk hälsa – forskning för ett hållbart och välmående samhälle.
- Vårdguiden 1177. (u.å.). Att bli utsatt för våld i nära relationer. Hämtad från https://www.1177.se/liv--halsa/vald-overgrepp-och-sexuella-trakasserier/att-bli-utsatt-for-vald-i-nara-relationer/.
- Öhman, L. (2011). Individers resiliens och upplevda positiva emotioner vid... (Examensarbete i psykologi). Umeå universitet.