En av de mest utbredda myterna kring självmord är att man kan "sätta idéer i huvudet" på någon genom att fråga om självmordstankar. Denna rädsla leder till att många undviker ämnet helt, trots att de märker att någon i deras närhet mår dåligt. Forskningen är dock entydig: att fråga om självmord ökar inte risken – tvärtom kan det vara ett avgörande steg mot att rädda liv.
Forskningen avlivar myten
En omfattande systematisk översikt publicerad i Psychological Medicine granskade studier som undersökt om frågor om självmord kan framkalla eller förvärra självmordstankar (Dazzi et al., 2014). Slutsatsen var tydlig: det finns inget vetenskapligt stöd för att frågor om självmord ökar suicidalt beteende eller självmordstankar. Snarare visade flera studier att deltagare som tillfrågades upplevde en minskning av psykiskt lidande.
En randomiserad kontrollerad studie med över 2 000 ungdomar undersökte specifikt om screening för självmordsrisk kunde vara skadlig (Gould et al., 2005). Resultaten visade att ungdomar som fick direkta frågor om självmord inte uppvisade högre nivåer av självmordstankar eller ångest jämfört med kontrollgruppen. Även bland högriskgrupper – ungdomar med tidigare självmordsförsök eller depression – fanns inga negativa effekter av att bli tillfrågad.
Varför tystnaden är farligare
Världshälsoorganisationen betonar i sina riktlinjer för suicidprevention att öppen kommunikation om självmord är en skyddsfaktor, inte en riskfaktor (World Health Organization, 2014). Att undvika ämnet sänder istället signalen att självmordstankar är något skamfullt som inte får diskuteras. För en person som redan kämpar med sådana tankar kan denna tystnad förstärka känslor av isolering och hopplöshet.
Många som har självmordstankar beskriver en intensiv ambivalens – en del av dem vill dö, men en annan del söker desperat efter en utväg. När någon ställer en direkt fråga om självmord kan det öppna en dörr som personen inte själv vågat knacka på. Det visar att någon ser deras lidande och är beredd att stanna kvar, även i det svåraste samtalet.
Hur man ställer frågan
Forskningen stödjer inte bara att frågan är ofarlig – den pekar också på att sättet att fråga har betydelse. En direkt och icke-dömande fråga är mer effektiv än vaga formuleringar (Zalsman et al., 2016). Att fråga "Har du tankar på att ta ditt liv?" är tydligare och mer respektfullt än omskrivningar som "Du tänker väl inte göra något dumt?".
Det viktiga är att frågan ställs med genuin omtanke och att man är beredd att lyssna på svaret. Om personen bekräftar att de har självmordstankar handlar nästa steg om att visa att man tar det på allvar, att stanna kvar i samtalet och att hjälpa personen att söka professionellt stöd.
Vad du kan säga
Att inleda ett sådant samtal kan kännas överväldigande, men det behöver inte vara komplicerat. Några exempel på formuleringar som fungerar är att säga att man har märkt att personen verkar ha det tufft på sistone och att man undrar hur de mår på riktigt. Man kan också vara mer direkt och fråga om personen ibland har tankar på att inte vilja leva, eller om de har tankar på att skada sig själva.
Det viktigaste är inte att hitta de perfekta orden, utan att visa att man bryr sig och att man inte är rädd för svaret.
En fråga kan göra skillnad
Myten om att frågor om självmord är farliga har troligen kostat liv genom att hindra viktiga samtal. Den vetenskapliga evidensen är tydlig: att våga fråga är inte bara ofarligt – det kan vara en avgörande faktor för att någon ska söka hjälp och överleva en kris. Genom att bryta tystnaden visar vi att det går att prata om även det svåraste, och att ingen behöver bära sina tankar ensam.
Referenser
- Dazzi, T., Gribble, R., Wessely, S., & Fear, N. T. (2014). Does asking about suicide and related behaviours induce suicidal ideation? What is the evidence? Psychological Medicine, 44(16), 3361–3363.
- Gould, M. S., Marrocco, F. A., Kleinman, M., Thomas, J. G., Mostkoff, K., Cote, J., & Davies, M. (2005). Evaluating iatrogenic risk of youth suicide screening programs - A randomized controlled trial. JAMA, 293(13), 1635–1643.
- Mathias, C. W., Furr, R. M., Sheftall, A. H., Hill-Kapturczak, N., Crum, P., & Dougherty, D. M. (2012). What is the optimal screening tool for suicide risk in adolescents? Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 51(11), 1126–1128.
- World Health Organization. (2014). Preventing suicide - A global imperative. World Health Organization.
- Zalsman, G., Hawton, K., Wasserman, D., van Heeringen, K., Arensman, E., Sarchiapone, M., Carli, V., Höschl, C., Barzilay, R., Balazs, J., Purebl, G., Kahn, J. P., Sáiz, P. A., Lipsicas, C. B., Bobes, J., Cozman, D., Hegerl, U., & Zohar, J. (2016). Suicide prevention strategies revisited - 10-year systematic review. The Lancet Psychiatry, 3(7), 646–659.