Föreställningen att droger som kommer från naturen är säkrare än syntetiska substanser är djupt rotad i vår kultur. Termer som "naturlig", "växtbaserad" och "organisk" associeras med hälsa och renhet. Men när det gäller psykoaktiva substanser är denna intuition vilseledande. Forskningen visar att en drogs ursprung säger lite om dess risker – och att flera naturliga substanser kan orsaka allvarlig skada.
Den naturalistiska felslutningen
Att anta att något är bra för att det är naturligt kallas inom filosofin för den naturalistiska felslutningen. Naturen producerar en lång rad giftiga och farliga ämnen: arsenik förekommer naturligt i berggrund, flugsvamp växer i våra skogar och botulinumtoxin är ett av de mest dödliga gifter som finns – alla helt naturliga.
Det samma gäller psykoaktiva substanser. Kokain utvinns från kokabusken, heroin framställs från opiumvallmo och nikotin kommer från tobaksplantan. Ingen av dessa substanser blir säkrare av sitt naturliga ursprung. Det som avgör en drogs farlighet är dess farmakologiska effekter, beroendeframkallande potential och hur den påverkar kropp och hjärna – inte om den växer i jorden eller syntetiseras i ett laboratorium.
Cannabis och psykisk hälsa
Cannabis är den mest använda illegala drogen globalt och ofta den som framhålls som ofarlig just för att den är en växt (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, 2023). Forskningen tecknar dock en mer komplex bild.
En stor europeisk studie visade att daglig användning av högpotent cannabis var kopplad till en femfaldigt ökad risk för att utveckla psykossjukdom jämfört med personer som aldrig använt cannabis (Di Forti et al., 2019). Risken var särskilt hög i städer där högpotent cannabis dominerade marknaden. Sambandet mellan cannabis och psykos är ett av de mest robusta fynden inom drogforskning och stöds av upprepade studier över tid.
Utöver psykosrisken finns väldokumenterade kopplingar mellan regelbunden cannabisanvändning och ångestsjukdomar, depression och försämrad kognitiv funktion (Volkow et al., 2014). En longitudinell studie som följde användare från ungdomen till medelåldern fann mätbara försämringar i minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos dem som använt cannabis regelbundet, även efter att hänsyn tagits till andra faktorer (Meier et al., 2012).
Cannabis kan också leda till beroende. Uppskattningsvis utvecklar omkring tio procent av dem som någonsin provat cannabis ett beroende, och siffran stiger till ungefär 17 procent bland dem som börjar i tonåren (Hasin, 2018). Abstinensbesvär vid cannabisberoende inkluderar irritabilitet, sömnsvårigheter, minskad aptit och rastlöshet (Gorelick et al., 2023).
Kratom och dess dolda risker
Kratom är ett exempel på en nyare naturlig substans som marknadsförs som ofarlig eller till och med hälsosam. Denna växt från Sydostasien innehåller ämnen som påverkar opioidreceptorerna i hjärnan och ger både stimulerande och smärtstillande effekter beroende på dos (Prozialeck et al., 2012).
Kratom säljs ofta som ett naturligt alternativ för smärtlindring eller som hjälp vid opioidabstinens. Men forskningen visar att kratom i sig kan vara beroendeframkallande och ge abstinensbesvär som liknar dem vid opioidberoende (Fluyau & Revadigar, 2017). Rapporter till giftinformationscentraler har ökat kraftigt, med fall av kramper, leverskador och dödsfall där kratom varit inblandat (Anwar et al., 2016).
National Institute on Drug Abuse i USA varnar för att kratom kan orsaka allvarliga biverkningar och att det inte finns tillräcklig forskning för att fastställa säker dosering eller långsiktiga effekter (National Institute on Drug Abuse, 2020). Substansen är inte godkänd för medicinskt bruk och regleras olika i olika länder.
Andra naturliga substanser
Listan över potentiellt farliga naturliga substanser är lång. Psilocybinsvampar kan utlösa intensiva psykologiska upplevelser med risk för ångest, panik och i sällsynta fall långvariga psykiska besvär hos sårbara individer. Ayahuasca, en växtbaserad brygd som används rituellt i Sydamerika, innehåller den kraftfulla hallucinogenen DMT och kan orsaka allvarliga komplikationer, särskilt i kombination med vissa läkemedel.
Även växter som används traditionellt som läkemedel eller kosttillskott kan vara skadliga. Efedra, som användes i bantningspreparat, förbjöds efter hjärtrelaterade dödsfall. Naturlig tobak är lika cancerframkallande som kommersiella cigaretter.
En mer nyanserad syn
Att kritiskt granska myten om naturliga drogers ofarlighet innebär inte att likställa alla substanser eller förneka att det finns skillnader mellan olika droger. Det innebär att flytta fokus från en substans ursprung till dess faktiska effekter.
Varje psykoaktiv substans bör bedömas utifrån vetenskaplig evidens om dess risker, beroendeframkallande potential och skadlighet – inte utifrån om den odlas i en trädgård eller framställs i ett laboratorium. För den som funderar på att använda en substans är frågan inte om den är naturlig eller syntetisk, utan vad forskningen säger om dess faktiska effekter på kropp och psyke.
Referenser
- Anwar, M., Law, R., & Schier, J. (2016). Notes from the field - Kratom (Mitragyna speciosa) exposures reported to poison centers, United States, 2010–2015. Morbidity and Mortality Weekly Report, 65(29), 748–749.
- Di Forti, M., Quattrone, D., Freeman, T. P., Tripoli, G., Gayer-Anderson, C., Quigley, H., Rodriguez, V., Jongsma, H. E., Ferraro, L., La Cascia, C., La Barbera, D., Tarricone, I., Berardi, D., Szöke, A., Arango, C., Tortelli, A., Velthorst, E., Bernardo, M., Del-Ben, C. M., ... & Murray, R. M. (2019). The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe. The Lancet Psychiatry, 6(5), 427–436.
- European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. (2023). European drug report 2023 - Trends and developments. Publications Office of the European Union.
- Fluyau, D., & Revadigar, N. (2017). Biochemical benefits, diagnosis, and clinical risks evaluation of kratom. Frontiers in Psychiatry, 8, 62.
- Gorelick, D. A., Saxon, A. J., & Friedman, M. (2023). Cannabis use disorder in adults. UpToDate.
- Grund, J. P., Coffin, P. O., Jauffret-Roustide, M., Dijkstra, M., de Bruin, D., &";";"; &"; &";"; &"; &"; "; &";"; & Polak, F. (2010). The fast and furious - Cocaine, amphetamines and harm reduction. I T. Rhodes & D. Hedrich (Red.), Harm reduction - Evidence, impacts and challenges (s. 191–232). European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction.
- Hasin, D. S. (2018). US epidemiology of cannabis use and associated problems. Neuropsychopharmacology, 43(1), 195–212.
- Meier, M. H., Caspi, A., Ambler, A., Harrington, H., Houts, R., Keefe, R. S., McDonald, K., Ward, A., Poulton, R., & Moffitt, T. E. (2012). Persistent cannabis users show neuropsychological decline from childhood to midlife. Proceedings of the National Academy of Sciences, 109(40), E2657–E2664.
- National Institute on Drug Abuse. (2020). Kratom drugfacts. National Institutes of Health.
- Prozialeck, W. C., Jivan, J. K., & Andurkar, S. V. (2012). Pharmacology of kratom - An emerging botanical agent with stimulant, analgesic and opioid-like effects. Journal of the American Osteopathic Association, 112(12), 792–799.
- Volkow, N. D., Baler, R. D., Compton, W. M., & Weiss, S. R. (2014). Adverse health effects of marijuana use. New England Journal of Medicine, 370(23), 2219–2227.