Kort svar: Nej, det finns ingen gräns. Du får ringa så många gånger du behöver, och stödlinjerna välkomnar återkommande samtal.
Stödlinjer finns för dig – varje gång
En vanlig oro är att man "tar upp plats" eller ringer för ofta. Men stödlinjer som Självmordslinjen, Bris och Jourhavande medmänniska betonar att du är välkommen att höra av dig så ofta du behöver (Mind, u.å.; Bris, u.å.). Det finns ingen räknare som håller koll på dina samtal och ingen som kommer att säga åt dig att sluta ringa.
Forskning visar att många som använder stödlinjer gör det upprepade gånger, och att detta är en naturlig del av hur krislinjer fungerar (Middleton et al., 2014). För vissa är regelbunden kontakt med en stödlinje ett viktigt verktyg för att hantera svåra perioder i livet.
Varför återkommande samtal är okej
Psykisk ohälsa och livskriser följer sällan ett linjärt förlopp. Du kan må bättre en dag och sämre nästa. Att ringa flera gånger under en svår period innebär inte att du misslyckats – det innebär att du använder de resurser som finns tillgängliga för dig.
Studier av personer som ringer krislinjer visar att upprepade samtal ofta fyller en viktig funktion för emotionell reglering och känslan av att inte vara ensam (Coveney et al., 2012). Varje samtal kan hjälpa dig att ta dig igenom en svår stund, även om grundproblemet inte löses på en gång.
Anonymiteten gör det möjligt
Eftersom de flesta stödlinjer är anonyma kan volontärerna oftast inte veta om det är samma person som ringer igen. Du behöver inte förklara dig eller be om ursäkt för att du hört av dig tidigare. Varje samtal behandlas som ett nytt tillfälle att lyssna och ge stöd.
Brittiska Samaritans, en av världens mest etablerade stödlinjer, uttrycker det tydligt: deras uppgift är att vara där varje gång någon behöver dem, utan att döma eller sätta gränser för kontakten (Samaritans, 2023).
När det kan vara bra att söka ytterligare hjälp
Om du märker att du ringer väldigt ofta och fortfarande mår dåligt, kan det vara ett tecken på att du skulle ha nytta av mer långsiktigt stöd. Stödlinjer är värdefulla för akut avlastning och samtal i stunden, men de ersätter inte professionell behandling vid djupare psykisk ohälsa. Volontärer kan ofta hjälpa dig att fundera över vilka andra resurser som kan passa din situation.
Att söka ytterligare hjälp är inte ett misslyckande – det är ett steg mot att få den typ av stöd som bäst motsvarar dina behov.
Referenser
- Bris. (u.å.). Så fungerar Bris. Hämtad från https://www.bris.se/for-barn-och-unga/sa-fungerar-bris/
- Coveney, C. M., Pollock, K., Armstrong, S., & Moore, J. (2012). Callers' experiences of contacting a national suicide prevention helpline. Crisis, 33(6), 313–324.
- Middleton, A., Gunn, J., Bassilios, B., & Pirkis, J. (2014). Systematic review of research into frequent callers to crisis helplines. Journal of Telemedicine and Telecare, 20(2), 89–98.
- Mind. (u.å.). Självmordslinjen. Hämtad från https://mind.se/stod-kunskap/prata-eller-chatta-med-volontar/sjalvmordslinjen/
- Samaritans. (2023). Our listening approach. Hämtad från https://www.samaritans.org/about-samaritans/our-organisation/our-listening-approach/