Kort svar: Nej. Du kan vara helt anonym när du kontaktar en stödlinje. Du behöver aldrig uppge ditt namn, personnummer eller andra personuppgifter.
Anonymitet är en grundprincip
De flesta stödlinjer i Sverige bygger på principen om anonymitet. Organisationer som Mind, Bris och Jourhavande medmänniska betonar att du som ringer aldrig behöver berätta vem du är (Mind, u.å.; Bris, u.å.). Samtalen spelas inte in och dina uppgifter registreras inte i något system.
Denna anonymitet är inte en slump utan ett medvetet val. Forskning visar att anonymitet sänker tröskeln för att söka hjälp, särskilt vid känsliga ämnen som psykisk ohälsa, självmordstankar eller våldsutsatthet (Folkhälsomyndigheten, 2024). När människor vet att de kan prata utan att identifieras ökar sannolikheten att de vågar ta kontakt.
Varför anonymitet är viktigt
Anonymitet fyller flera viktiga funktioner i stödsamtal. För det första skyddar den din integritet. Det du berättar stannar i samtalet och kan inte kopplas till dig som person. För det andra kan anonymitet skapa en känsla av trygghet som gör det lättare att vara ärlig om svåra saker (Criswell & Parchman, 2002).
För vissa grupper är anonymiteten särskilt betydelsefull. Ungdomar som kontaktar Bris kan känna sig tryggare när de vet att samtalet inte rapporteras till föräldrar eller skola (Bris, u.å.). Personer som lever med våld i nära relationer kan behöva anonymiteten för sin egen säkerhet.
Vad händer med sekretessen?
Volontärer och personal på stödlinjer har tystnadsplikt. Det innebär att de inte får föra vidare det du berättar (Socialstyrelsen, 2015). Även om du skulle nämna ditt namn under samtalet, är den information du delar skyddad.
Det finns mycket begränsade undantag från tystnadsplikten, som i praktiken sällan blir aktuella vid anonyma stödsamtal. Eftersom stödlinjen inte vet vem du är, finns det heller ingen information att lämna vidare.
Du bestämmer själv
Det är alltid du som avgör hur mycket du vill dela. Du kan berätta så lite eller så mycket du vill om din situation. Vissa väljer att använda ett påhittat namn för att göra samtalet mer personligt, medan andra föredrar att inte nämna något namn alls. Båda alternativen fungerar och respekteras av stödlinjerna.
Internationella stödlinjer som brittiska Childline bekräftar samma princip: anonymitet är en rättighet, inte något du behöver be om (Childline, 2024).
Referenser
- Bris. (u.å.). Så fungerar Bris. Hämtad från https://www.bris.se/for-barn-och-unga/sa-fungerar-bris/
- Childline. (2024). About Childline. Hämtad från https://www.childline.org.uk/about/about-childline/
- Criswell, M., & Parchman, M. (2002). Telephone advice and trust in family physicians. Journal of Family Practice, 51(7), 625–628.
- Folkhälsomyndigheten. (2024). Suicidprevention. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/
- Mind. (u.å.). Självmordslinjen. Hämtad från https://mind.se/stod-kunskap/prata-eller-chatta-med-volontar/sjalvmordslinjen/
- Socialstyrelsen. (2015). Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Stockholm - Socialstyrelsen.