Att söka hjälp inom psykiatrin kan väcka många frågor. Vad har jag egentligen rätt till? Kan jag tvingas till vård mot min vilja? Vad händer om jag inte håller med om behandlingen? Psykiatrisk vård omgärdas av samma patienträttigheter som övrig hälso- och sjukvård, men det finns också särskilda regler som gäller just psykiatrin. Denna artikel går igenom dina rättigheter genom hela vårdkedjan, från första kontakt till avslutad behandling, och förklarar vad som gäller vid både frivillig vård och tvångsvård.

Rätten att söka och få vård

Du har rätt att söka psykiatrisk vård när du mår psykiskt dåligt. Psykisk ohälsa ska behandlas på samma villkor som fysisk ohälsa, och du har rätt till en medicinsk bedömning av dina besvär.

Vårdgarantin

Vårdgarantin gäller även inom psykiatrin. Den innebär att du ska få kontakt med primärvården samma dag du söker, träffa läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom högst tre dagar om det behövs, och få tid hos specialist inom 90 dagar efter remiss.

Om vårdgarantins tidsgränser inte hålls har du rätt att söka vård hos en annan vårdgivare, antingen i din egen region eller i en annan region. Regionen ska hjälpa dig att hitta en vårdgivare som kan ta emot dig snabbare.

I praktiken kan väntetiderna inom psykiatrin vara långa, särskilt till vissa specialiserade utredningar. Om du inte får vård inom rimlig tid bör du påtala detta och begära hjälp att hitta alternativ.

Var du kan söka hjälp

Det finns flera ingångar till psykiatrisk vård. Vårdcentralen är ofta första steget och kan erbjuda bedömning, samtalsstöd och läkemedelsbehandling vid lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Många vårdcentraler har psykolog eller kurator. Om dina besvär kräver specialistvård kan vårdcentralen skriva remiss till psykiatrin.

Du kan i många regioner söka direkt till psykiatrisk öppenvårdsmottagning utan remiss. Kontakta mottagningen för att höra vilka rutiner som gäller i din region.

Vid akut psykisk kris kan du vända dig till psykiatrisk akutmottagning. Dit kan du söka dygnet runt om du mår mycket dåligt och behöver hjälp omedelbart.

Rätten att välja vårdgivare

Du har rätt att välja vilken vårdcentral du vill tillhöra och kan byta när du vill. Du har också rätt att söka öppen specialistvård i hela landet. Om du vill byta psykiatrisk mottagning eller få vård i en annan region har du rätt till det, även om det kan innebära längre resor.

Rätten att välja vårdgivare gäller dock inte slutenvård. Om du behöver läggas in på en psykiatrisk avdelning är det normalt den närmaste som tar emot dig.

Utredning och diagnostik

Om du söker hjälp för psykiska besvär har du rätt till en ordentlig utredning för att fastställa vad du lider av och vilken behandling som är lämplig.

Vad en utredning innebär

En psykiatrisk utredning syftar till att kartlägga dina symtom, din sjukdomshistorik, din livssituation och andra faktorer som påverkar ditt mående. Utredningen kan omfatta samtal med läkare och psykolog, skattningsformulär där du själv beskriver dina symtom, psykologiska tester vid behov, kroppslig undersökning och provtagning för att utesluta fysiska orsaker, samt inhämtande av information från anhöriga om du samtycker.

Hur omfattande utredningen blir beror på dina besvär och vad som krävs för att ställa diagnos. En del tillstånd kan bedömas relativt snabbt medan andra, som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kräver mer omfattande utredning.

Rätt till information om utredningen

Du har rätt att få veta vad utredningen går ut på, vilka moment den omfattar och hur lång tid den beräknas ta. Du har också rätt att få veta resultatet av utredningen, alltså vilken bedömning som görs och vilken diagnos som eventuellt ställs.

Om du inte förstår informationen du får har du rätt att be om förtydligande. Personalen ska anpassa informationen efter dina förutsättningar och försäkra sig om att du har förstått.

Rätt till en andra bedömning

Om du har fått en diagnos eller ett besked som du inte känner dig trygg med har du rätt att begära en ny medicinsk bedömning av en annan läkare. Detta gäller särskilt vid allvarliga tillstånd eller om diagnosen har stor betydelse för din framtid.

Du kan be din läkare att ordna en second opinion eller själv söka vård hos en annan vårdgivare för att få en oberoende bedömning.

Behandling och delaktighet

När utredningen är klar och det finns en bild av vad du behöver hjälp med har du rätt att vara delaktig i beslut om din behandling.

Rätt till individuellt anpassad vård

Vården ska utgå från dina individuella behov och förutsättningar. Det finns inga universallösningar som passar alla. Du har rätt till en behandling som är anpassad efter just din situation, dina symtom, dina preferenser och dina livsmål.

Inom psykiatrin finns olika behandlingsformer som kan kombineras på olika sätt. Psykologisk behandling som kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och andra terapiformer är vanliga. Läkemedelsbehandling med antidepressiva, stämningsstabiliserande, ångestdämpande eller antipsykotiska läkemedel kan vara aktuellt. Andra insatser som stödsamtal, arbetsterapi, fysisk aktivitet och sociala stödåtgärder kan också ingå i behandlingen.

Du har rätt att få information om vilka behandlingsalternativ som finns och vad de innebär, inklusive förväntade effekter och möjliga biverkningar.

Rätt att påverka behandlingen

Du har rätt att vara delaktig i beslut om din vård och behandling. Det innebär att du ska få möjlighet att uttrycka dina önskemål och att dessa ska beaktas. Om det finns flera möjliga behandlingar ska du i möjligaste mån få välja mellan dem.

Delaktighet innebär inte att du ensam bestämmer vilken behandling du ska få. Vårdpersonalen har medicinsk kompetens och ansvar för att den vård som ges är säker och effektiv. Men din röst ska väga tungt och dina preferenser ska respekteras så långt det är möjligt.

Om du inte håller med om den behandling som föreslås har du rätt att säga det och diskutera alternativ. Du har också rätt att tacka nej till behandling, med det viktiga undantaget som gäller vid tvångsvård.

Rätt att avstå behandling

I frivillig vård har du rätt att avstå från behandling, även om vårdpersonalen anser att den vore bra för dig. Du kan tacka nej till läkemedel, till terapi eller till inläggning. Personalen ska respektera ditt beslut, även om de kan informera dig om konsekvenserna av att avstå.

Det finns dock en gräns. Om du på grund av en allvarlig psykisk störning utgör en fara för dig själv eller andra och inte samtycker till nödvändig vård kan tvångsvård bli aktuell. Detta beskrivs närmare längre fram i artikeln.

Vårdplan och samordning

Om du har omfattande vårdbehov har du rätt till en vårdplan som beskriver vilken vård du ska få, vilka mål som finns och hur vården ska följas upp. Vårdplanen ska tas fram i samråd med dig.

Om du har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har du rätt att få en samordnad individuell plan. Planen ska klargöra vem som ansvarar för vad och hur samordningen ska ske så att du inte faller mellan stolarna.

Bemötande och respekt

Rätten till god vård handlar inte bara om medicinska insatser utan också om hur du blir bemött.

Rätt till respektfullt bemötande

Du har rätt att bli bemött med respekt och värdighet, oavsett vilka besvär du har eller hur du mår. Psykisk ohälsa är inget att skämmas för och ska inte leda till sämre bemötande. Nedlåtande attityder, ifrågasättande av dina upplevelser eller bristande empati är inte acceptabelt.

Om du upplever att du blir dåligt bemött har du rätt att säga ifrån och att klaga. Ingen ska behöva acceptera kränkande behandling för att få vård.

Rätt till integritet

Din integritet ska respekteras även inom psykiatrin. Du har rätt till avskildhet vid samtal och undersökningar. Personal ska inte diskutera dig i onödan med andra eller på platser där obehöriga kan höra.

På en psykiatrisk avdelning kan integriteten vara mer begränsad på grund av vårdmiljön, men grundprincipen om respekt för din person kvarstår. Du har rätt att få veta varför eventuella begränsningar görs och att de ska vara så små som möjligt.

Rätt till information på ditt språk

Om du inte förstår svenska har du rätt till tolk vid vårdbesök. Tolken ska vara professionell och opartisk. Du har rätt att be om en annan tolk om du upplever att kommunikationen inte fungerar eller om du känner dig obekväm.

Om du har en funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen ska vården anpassas efter dina behov, exempelvis genom teckenspråkstolk eller skriftlig kommunikation.

Tvångsvård inom psykiatrin

Psykiatrisk tvångsvård är ett undantag från huvudregeln om frivillighet. Det innebär att du under vissa omständigheter kan vårdas mot din vilja.

När tvångsvård kan bli aktuellt

Tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, förkortad LPT, kan beslutas om du lider av en allvarlig psykisk störning, du har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård, och du motsätter dig vården eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med ditt samtycke.

Alla tre kriterierna måste vara uppfyllda. Det räcker alltså inte att du har en allvarlig psykisk störning om du samtycker till vård. Och det räcker inte att du motsätter dig vård om du inte har en allvarlig störning som kräver dygnetruntvård.

Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp som inte motsvarar en specifik diagnos. Det kan handla om psykostillstånd, svåra depressioner med suicidrisk, maniska episoder eller andra tillstånd som allvarligt påverkar verklighetsuppfattning eller förmåga att ta hand om sig själv.

Hur tvångsvård beslutas

Tvångsvård inleds med att en läkare skriver ett vårdintyg som bedömer att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Därefter beslutar en chefsöverläkare på den psykiatriska kliniken om du ska tas in för tvångsvård.

Inom 24 timmar från intagningen ska chefsöverläkaren fatta ett beslut om tvångsvården ska fortsätta. Om vården ska pågå längre än fyra veckor måste ansökan göras till förvaltningsrätten, som prövar om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda.

Dina rättigheter under tvångsvård

Även under tvångsvård har du rättigheter. Du har rätt till en stödperson som utses av patientnämnden och som kan stötta dig och bevaka dina intressen. Stödpersonen är oberoende av vården.

Du har rätt till ett juridiskt ombud, ett så kallat offentligt biträde, som bekostas av staten och företräder dig i domstolsprocessen.

Du har rätt att överklaga beslut om tvångsvård till förvaltningsrätten. Du har också rätt att överklaga beslut om tvångsåtgärder under vårdtiden.

Du har rätt till information om varför du vårdas med tvång, vilka dina rättigheter är och hur du kan överklaga.

Tvångsåtgärder

Under tvångsvård kan vissa tvångsåtgärder användas om det är nödvändigt för din vård eller för att skydda dig eller andra. Det kan handla om fastspänning med bälte, avskiljning i ett enskilt rum, inskränkning av rätten att använda telefon eller ta emot besök, eller tvångsmedicinering.

Tvångsåtgärder får bara användas om de är nödvändiga och proportionerliga. De ska vara så kortvariga och begränsade som möjligt. Du har rätt att överklaga beslut om tvångsåtgärder.

All användning av tvång ska dokumenteras och följas upp. Vården ska kontinuerligt pröva om tvångsåtgärderna fortfarande är nödvändiga.

Tvångsvårdens längd och upphörande

Tvångsvård ska upphöra så snart förutsättningarna inte längre är uppfyllda. Chefsöverläkaren ska fortlöpande pröva om vården kan övergå till frivillig vård eller avslutas helt.

Om tvångsvården pågår längre än fyra månader ska förvaltningsrätten pröva frågan om fortsatt vård. Domstolsprövning sker sedan regelbundet så länge tvångsvården pågår.

Du har rätt att när som helst begära att tvångsvården ska upphöra. Om chefsöverläkaren avslår din begäran ska ärendet prövas av förvaltningsrätten.

Om något går fel

Om du inte får den vård du behöver eller upplever att dina rättigheter inte respekteras finns det flera sätt att agera.

Vänd dig till vårdgivaren

Första steget är att ta upp problemet med den mottagning eller avdelning där du fått vård. Prata med din behandlare, en chef eller en patientombudsman om det finns. Beskriv vad du är missnöjd med och vad du önskar.

Patientnämnden

Om du inte får gehör hos vårdgivaren kan du vända dig till patientnämnden i din region. De kan hjälpa dig att framföra klagomål, få svar på frågor och förmedla kontakt med rätt personer. Patientnämnden är opartisk och arbetar för att lösa problem mellan patienter och vården.

Inspektionen för vård och omsorg

Om du anser att vården har orsakat eller riskerat att orsaka allvarlig skada kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO granskar om vården har följt lagar och föreskrifter och kan rikta kritik mot vårdgivaren.

Patientskadeersättning

Om du har drabbats av en skada i samband med vård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning från patientförsäkringen. Det kan handla om skador av felaktig behandling, läkemedelsbiverkningar som kunde ha förutsetts eller undvikits, eller andra vårdskador.

Diskrimineringsombudsmannen

Om du anser att du har blivit diskriminerad i vården, exempelvis på grund av din psykiska diagnos, kan du anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Att neka någon vård eller ge sämre bemötande på grund av psykisk ohälsa kan vara diskriminering.

Stöd och information

Att navigera psykiatrin och veta vilka rättigheter du har kan vara svårt, särskilt när du mår dåligt. Det finns hjälp att få.

Patientnämnden i din region kan svara på frågor om dina rättigheter och hjälpa dig i kontakten med vården.

Patientorganisationer som RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), Ångestförbundet och Riksförbundet Hjärnkoll erbjuder stöd, information och gemenskap med andra som har liknande erfarenheter.

Om du vårdas med tvång har du rätt till en stödperson och ett offentligt biträde som kan hjälpa dig.

Det viktigaste att komma ihåg är att du har rätt till god vård och ett respektfullt bemötande, oavsett vilka psykiska besvär du har. Psykisk ohälsa gör dig inte till en sämre patient eller en person med färre rättigheter. Om du inte får det du har rätt till finns det vägar att agera.