Att söka hjälp från socialtjänsten kräver ofta mer kraft än man har. Du ska ringa, förklara din situation, fylla i blanketter, gå på möten, förstå beslut och kanske överklaga. När du redan mår dåligt, lever i kris eller har svårt att hantera myndighetskontakter kan det kännas omöjligt. Den goda nyheten är att du inte behöver göra allt själv. Det finns flera sätt att få hjälp i kontakten med socialtjänsten, och du har rättigheter som gör det möjligt för andra att stötta dig.

Din rätt att ha med dig någon

Du har rätt att ta med dig en person som stöd när du träffar socialtjänsten. Detta är en grundläggande rättighet som du inte behöver be om lov för att använda.

Stödperson vid möten

När du kallas till möte med socialtjänsten kan du ta med dig en vän, anhörig eller annan person som stöd. Personen kan sitta bredvid dig, hjälpa dig att komma ihåg vad du vill säga, anteckna vad som sägs och ge dig moraliskt stöd.

Socialtjänsten kan normalt inte neka dig att ha med en stödperson. Undantag kan finnas om det handlar om känsliga uppgifter om andra personer, men i de allra flesta fall har du rätt att ha någon vid din sida.

Det kan hjälpa att berätta för socialtjänsten i förväg att du kommer att ha med dig någon, men det är inget krav. Du kan ta med dig en stödperson även om du inte har meddelat det innan.

Vem kan vara stödperson?

Din stödperson kan vara vem som helst som du känner förtroende för. Det kan vara en familjemedlem som en förälder, syskon, vuxet barn eller annan släkting. Det kan vara en vän eller partner. Det kan vara någon från en ideell organisation som en kurator från en stödorganisation eller volontär från en förening. Det kan också vara en professionell person som din kontaktperson, boendestödjare eller behandlare.

Stödpersonen behöver inte ha någon särskild utbildning eller kunskap om socialtjänsten. Det viktigaste är att det är någon du litar på och känner dig trygg med.

Ombud och fullmakt

Om du vill att någon annan ska kunna prata med socialtjänsten å dina vägnar, inte bara sitta med som stöd, kan du ge den personen fullmakt att vara ditt ombud.

Vad ett ombud kan göra

Ett ombud kan göra det du ger dem rätt att göra. Med en fullmakt kan ombudet kontakta socialtjänsten och prata om ditt ärende, lämna in ansökningar å dina vägnar, ta emot beslut och information, och i vissa fall överklaga beslut för din räkning.

Detta kan vara värdefullt om du har svårt att ringa själv, om du blir nervös eller förvirrad i kontakt med myndigheter, eller om du av andra skäl behöver någon som för din talan.

Hur du ger fullmakt

En fullmakt kan vara muntlig eller skriftlig. För att undvika missförstånd är det bra att göra en skriftlig fullmakt. Den behöver inte följa något särskilt formulär men bör innehålla ditt namn och personnummer, namnet på den person du ger fullmakt till, vad personen har rätt att göra, datum och din underskrift.

Du kan begränsa fullmakten till specifika saker, till exempel att bara gälla ett visst ärende eller en viss tidsperiod. Du kan också ge en bred fullmakt som täcker alla kontakter med socialtjänsten.

Du kan när som helst återkalla en fullmakt om du ändrar dig. Meddela då socialtjänsten skriftligt att fullmakten inte längre gäller.

Ombudets roll

Ett ombud företräder dig men ersätter dig inte. Socialtjänsten kan fortfarande vilja prata med dig personligen i vissa frågor, särskilt om de behöver bedöma ditt behov. Men ombudet kan vara med vid dessa samtal och hjälpa dig att kommunicera.

God man och förvaltare

Om du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande har svårt att bevaka dina rättigheter och sköta dina angelägenheter kan du ha rätt till en god man eller förvaltare.

Skillnaden mellan god man och förvaltare

En god man hjälper dig men du behåller din rätt att fatta egna beslut. God man ska samråda med dig och i möjligaste mån följa dina önskemål. Du kan fortfarande själv ingå avtal, ta emot pengar och fatta beslut om ditt liv.

En förvaltare har mer makt och kan fatta beslut utan ditt samtycke inom de områden förvaltarskapet omfattar. Förvaltare utses bara om det inte räcker med god man och om du behöver skyddas från att fatta beslut som skadar dig allvarligt.

För de flesta som behöver hjälp i kontakten med socialtjänsten är god man det relevanta alternativet.

Vad en god man kan hjälpa med

En god man kan utses för tre olika områden: att bevaka din rätt, att förvalta din egendom, och att sörja för din person.

Bevaka din rätt innebär att hjälpa dig i kontakter med myndigheter, ansöka om bidrag och insatser, samt se till att du får det du har rätt till. Förvalta din egendom innebär att hjälpa dig med ekonomin, betala räkningar och hantera pengar. Sörja för din person innebär att se till att du får den vård och omsorg du behöver och att dina personliga behov tillgodoses.

En god man som har uppdraget att bevaka din rätt kan hjälpa dig med alla kontakter med socialtjänsten, från ansökan till överklagande.

Hur du får en god man

Du kan själv ansöka om god man hos överförmyndaren i din kommun. Även anhöriga eller socialtjänsten kan anmäla behov av god man. Tingsrätten fattar sedan beslut om god man ska utses.

Om du redan har kontakt med socialtjänsten kan du be dem hjälpa dig att ansöka om god man om du tror att du skulle ha nytta av det.

Hjälp från ideella organisationer

Det finns många ideella organisationer som erbjuder stöd i kontakten med myndigheter. De kan vara ett ovärderligt stöd om du inte har anhöriga som kan hjälpa dig eller om du behöver någon med mer kunskap om systemet.

Organisationer som kan hjälpa

Olika organisationer hjälper olika målgrupper. Beroende på din situation kan du vända dig till olika håll.

Stadsmissionen finns i flera städer och erbjuder socialt stöd, rådgivning och ibland hjälp i myndighetskontakter för personer i utsatta situationer. Frälsningsarmén och Räddningsmissionen erbjuder liknande stöd på många orter.

Kvinnojourer och tjejjourer hjälper kvinnor och tjejer som är utsatta för våld. De kan stötta dig i kontakten med socialtjänsten, följa med på möten och hjälpa dig att ansöka om skydd och stöd.

RFSL kan hjälpa dig som är hbtqi-person och behöver stöd i kontakten med myndigheter, särskilt om din situation har koppling till din identitet eller läggning.

Brukarorganisationer inom psykiatrin som RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, erbjuder stöd till personer med psykisk ohälsa. De har lokala föreningar som kan hjälpa med rådgivning och ibland följa med på möten.

Brukarorganisationer inom missbruk som Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) och Länkarna erbjuder stöd till personer med missbruksproblematik.

Funktionsrättsrörelsen omfattar många organisationer för personer med olika funktionsnedsättningar. De kan hjälpa dig att hävda dina rättigheter och navigera systemen.

Vad de kan hjälpa med

Ideella organisationer kan hjälpa dig på olika sätt beroende på deras resurser och inriktning. Vanliga former av hjälp är rådgivning om dina rättigheter och hur du går tillväga, hjälp att fylla i ansökningar och blanketter, stöd att förbereda dig inför möten med socialtjänsten, medföljare som följer med på möten som moraliskt stöd, och ibland hjälp att överklaga beslut.

Kontakta organisationen och berätta om din situation så kan de förklara vilken hjälp de kan erbjuda.

Socialtjänstens egen skyldighet att hjälpa dig

Socialtjänsten har faktiskt en egen skyldighet att hjälpa dig att navigera processen. Om du har svårt att kommunicera eller förstå vad som händer ska de anpassa sig efter dina förutsättningar.

Rätt till tolk

Om du inte förstår svenska har du rätt till tolk vid kontakt med socialtjänsten. Tolken ska vara professionell och opartisk. Du kan be om tolk på ditt språk när du bokar möte, och socialtjänsten ska ordna det.

Om du har en hörselnedsättning har du rätt till teckenspråkstolk eller andra hjälpmedel för att kunna kommunicera.

Anpassad information

Socialtjänsten ska ge dig information på ett sätt som du kan förstå. Om du har svårt att läsa ska de förklara muntligt. Om du har kognitiva svårigheter ska de anpassa språket och ge dig tid. Om du behöver information skriftligt för att kunna ta den med dig och läsa i lugn och ro ska de kunna ge dig det.

Du har rätt att be om förtydliganden och att få saker förklarade flera gånger om det behövs.

Hjälp med ansökan

Om du har svårt att fylla i ansökningar själv kan du be socialtjänsten om hjälp. De kan hjälpa dig att formulera din ansökan muntligt och skriva ner det du säger. Du har rätt att ansöka om bistånd muntligt, och socialtjänsten ska dokumentera din ansökan.

Uppsökande verksamhet

Om du inte själv klarar av att ta kontakt med socialtjänsten kan de i vissa fall komma till dig. Socialtjänsten ska bedriva uppsökande verksamhet för att nå personer som behöver hjälp men inte själva söker kontakt. Om någon anmäler oro för dig kan socialtjänsten ta kontakt med dig även om du inte själv har sökt hjälp.

Praktiska tips

Att ta emot hjälp kan i sig vara svårt. Här är några praktiska råd för att göra det enklare.

Välj rätt person

Om du ska be någon om hjälp, välj någon som du känner dig trygg med och som kan vara lugn och saklig i kontakten med myndigheter. Det hjälper inte om din stödperson blir arg eller tar över samtalet på ett sätt som inte hjälper dig.

Förbered er tillsammans

Om någon ska följa med dig på möte, prata igenom situationen innan. Berätta vad du vill ha ut av mötet, vad du behöver hjälp med att säga och vad du vill att stödpersonen ska göra. Ska personen bara sitta tyst och stötta, eller ska den hjälpa dig att förklara saker?

Skriv ner det viktiga

Före mötet kan ni tillsammans skriva ner de viktigaste punkterna du vill ta upp. Under mötet kan stödpersonen anteckna vad som sägs. Efteråt kan ni gå igenom anteckningarna tillsammans så att du förstår vad som hände och vad nästa steg är.

Be om skriftligt

Be alltid om att få viktig information och beslut skriftligt. Det gör det lättare att gå igenom informationen i lugn och ro efteråt, med eller utan hjälp.

Ta pauser om du behöver

Du har rätt att be om en paus under ett möte om det blir för mycket. Du kan också be om att fortsätta mötet en annan dag om du inte orkar mer. Din hälsa och ork är viktigare än att bli klar snabbt.

Du är inte ensam

Det kan kännas som ett nederlag att inte klara av myndighetskontakter själv, men det är det inte. Systemet är komplext, och många människor behöver hjälp att navigera det. Att be om stöd är ett sätt att ta hand om dig själv och se till att du får den hjälp du har rätt till.

Socialtjänstens uppgift är att hjälpa dig, och om du behöver hjälp för att kunna ta emot deras hjälp är det en del av det de ska tillhandahålla. Du har rätt till stöd både från socialtjänsten själva och från andra, och du behöver inte skämmas för att använda den rätten.

Det viktigaste steget är ofta det första: att berätta för någon att du behöver hjälp. Oavsett om det är en vän, en anhörig, en organisation eller socialtjänsten själva finns det människor som kan hjälpa dig framåt.