Att söka hjälp för psykisk ohälsa, våldsutsatthet, beroende eller andra svåra livssituationer kräver mod. En av de vanligaste frågorna som hindrar människor från att ta steget är oron över vad som händer med den information man delar. Kommer arbetsgivaren att få veta? Kan uppgifterna spridas vidare? Vad händer om jag berättar något som rör mitt barn? Denna artikel förklarar hur sekretess, tystnadsplikt och anonymitet fungerar i olika verksamheter och vad du har rätt att förvänta dig när du söker stöd.

Grundläggande begrepp

Sekretess, tystnadsplikt och anonymitet används ibland som synonymer i vardagligt tal, men de har olika juridisk innebörd. Att förstå skillnaderna hjälper dig att veta vilka rättigheter du har och vilka begränsningar som kan finnas.

Sekretess

Sekretess är ett juridiskt begrepp som reglerar hur myndigheter och offentligt finansierade verksamheter hanterar känsliga uppgifter. I Sverige regleras detta främst genom offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess innebär ett förbud mot att röja uppgifter, oavsett om det sker muntligt, skriftligt eller på annat sätt. Förbudet gäller både att lämna ut uppgifter till utomstående och att själv använda uppgifterna på ett otillåtet sätt.

Inom hälso- och sjukvård gäller stark sekretess för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden. Huvudregeln är att sådana uppgifter inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Tystnadsplikt

Tystnadsplikt är den skyldighet som åläggs enskilda yrkesutövare att inte obehörigen röja uppgifter som de fått del av i sitt arbete. Tystnadsplikten gäller för personal inom både offentlig och privat verksamhet, men har olika rättslig grund beroende på sektor. För offentliganställda följer tystnadsplikten av sekretesslagstiftningen, medan privatanställda inom exempelvis hälso- och sjukvård omfattas av patientsäkerhetslagen (2010:659).

Tystnadsplikten innebär att den som bryter mot den kan ställas till ansvar. För offentliganställda kan brott mot tystnadsplikten leda till straffrättsliga påföljder, medan privatanställda riskerar arbetsrättsliga konsekvenser och i vissa fall åtal.

Anonymitet

Anonymitet innebär att din identitet inte registreras eller dokumenteras överhuvudtaget. Detta skiljer sig från sekretess, där uppgifter samlas in men skyddas från spridning. Anonymitet erbjuds framför allt av ideella organisationer och stödlinjer där du kan ringa, chatta eller mejla utan att uppge vem du är.

Sekretess inom olika verksamheter

Olika typer av verksamheter omfattas av olika sekretessregler. Hur starkt skyddet är beror på vilken typ av stöd du söker och vem som är huvudman för verksamheten.

Hälso- och sjukvård

Inom hälso- och sjukvården gäller stark sekretess för alla uppgifter om patienters hälsotillstånd och personliga förhållanden. Detta omfattar vårdcentraler, psykiatrin, beroendevård och alla andra vårdgivare oavsett om de är offentliga eller privata. Sekretessen gäller för all personal som deltar i vården, inklusive läkare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer och administrativ personal.

Uppgifter får som huvudregel endast lämnas ut om patienten själv samtycker till det. Det finns dock vissa lagstadgade undantag som beskrivs längre fram i artikeln. Sekretessen upphör inte när vårdrelationen avslutas utan gäller även för historiska journaluppgifter.

Socialtjänst

Inom socialtjänsten råder sträng sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Detta gäller oavsett vilken typ av ärende det handlar om, exempelvis ekonomiskt bistånd, missbruksvård, stöd vid våldsutsatthet eller barnavårdsärenden. Sekretessen omfattar både det du själv berättar och uppgifter som socialtjänsten inhämtar från annat håll.

En viktig aspekt av socialtjänstsekretessen är att den gäller mellan olika verksamhetsgrenar inom samma förvaltning. Det innebär att uppgifter från exempelvis missbruksenheten inte automatiskt delas med enheten för ekonomiskt bistånd, även om båda ligger under samma socialnämnd.

Ideella organisationer och stödlinjer

Ideella organisationer som erbjuder stöd och rådgivning omfattas inte av offentlighets- och sekretesslagen på samma sätt som myndigheter. Däremot har de flesta seriösa stödorganisationer egna policyer för sekretess och tystnadsplikt som personalen förbinder sig att följa.

Många stödlinjer erbjuder dessutom möjligheten att vara helt anonym. När du ringer till exempelvis en jourtelefon behöver du inte uppge ditt namn, och samtalet dokumenteras inte på ett sätt som kan kopplas till dig personligen. Detta gör stödlinjer till ett bra första steg för den som känner sig osäker på att söka hjälp genom myndigheter.

Skola och elevhälsa

Inom skolan gäller sekretess för uppgifter om elevers personliga förhållanden i elevhälsans medicinska och psykologiska verksamhet. Skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog omfattas av samma sekretesskydd som övrig hälso- och sjukvård. För skolkuratorer gäller en något svagare sekretess som är knuten till socialtjänstens regelverk.

Det är viktigt att känna till att sekretessen mellan elevhälsans olika delar inte är absolut. Det finns möjlighet för personal att dela information med varandra om det behövs för att en elev ska få rätt stöd, men detta ska ske restriktivt och med omsorg om elevens integritet.

När sekretessen kan brytas

Sekretess och tystnadsplikt är inte absoluta. Det finns situationer där personal är skyldig eller har rätt att lämna ut information trots att den normalt omfattas av sekretess. Att känna till dessa undantag hjälper dig att förstå vad du kan förvänta dig.

Samtycke

Det vanligaste sättet för sekretessen att hävas är genom ditt eget samtycke. Om du ger tillåtelse kan personal dela information med andra vårdgivare, myndigheter eller närstående. Samtycket bör vara informerat, vilket innebär att du ska förstå vilka uppgifter som lämnas ut, till vem och i vilket syfte. Du har också rätt att när som helst återkalla ett samtycke du tidigare lämnat.

Anmälningsskyldighet vid oro för barn

Personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och flera andra verksamheter är enligt socialtjänstlagen skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Denna anmälningsskyldighet bryter sekretessen och gäller oavsett om föräldern eller barnet samtycker.

Anmälningsskyldigheten är en av de vanligaste orsakerna till oro hos föräldrar som söker hjälp. Det är viktigt att förstå att syftet med anmälningsplikten är att skydda barn, inte att straffa föräldrar. En orosanmälan leder till en bedömning av barnets situation och kan resultera i erbjudande om stöd till familjen.

Nödsituationer och fara för liv

Om det föreligger fara för någons liv eller hälsa kan sekretessen i vissa fall brytas för att förhindra allvarlig skada. Detta gäller exempelvis om en patient uttrycker konkreta planer på att skada sig själv eller någon annan. Bedömningen av när denna undantagsregel är tillämplig görs i varje enskilt fall och kräver att faran bedöms som akut och allvarlig.

Uppgiftsskyldighet till andra myndigheter

I vissa situationer finns lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter till andra myndigheter. Exempelvis kan socialtjänsten vara skyldig att lämna uppgifter till Försäkringskassan i ärenden om ersättning, eller till domstol i samband med rättsprocesser. Sådana uppgiftsskyldigheter är tydligt reglerade i lag och personalen kan inte välja att avstå från att följa dem.

Dina rättigheter

Som hjälpsökande har du flera rättigheter som stärker ditt integritetsskydd och din möjlighet att kontrollera information om dig själv.

Rätt till information

Du har rätt att få veta vilka sekretessregler som gäller i den verksamhet där du söker hjälp. Personalen bör kunna förklara vad som dokumenteras, hur uppgifterna skyddas och i vilka situationer information kan komma att lämnas vidare. Om du är osäker, fråga gärna innan du delar känslig information.

Rätt till insyn

Enligt dataskyddsförordningen (GDPR) har du rätt att få veta vilka personuppgifter som finns registrerade om dig. Inom hälso- och sjukvården har du dessutom rätt att läsa din egen journal. Denna rätt till insyn gör det möjligt för dig att kontrollera att uppgifterna är korrekta och att se vem som har tagit del av din information.

Rätt att begära rättelse

Om du upptäcker att uppgifter om dig är felaktiga har du rätt att begära att de rättas. Inom vården finns särskilda regler för journalföring som innebär att anteckningar normalt inte får raderas helt, men felaktiga uppgifter kan markeras som sådana och korrekta uppgifter kan tillföras.

Spärra journaluppgifter

Du har möjlighet att begära att hela eller delar av din journal spärras så att den inte blir tillgänglig för andra vårdgivare. Detta kan vara relevant om du exempelvis vill att information om psykiatrisk behandling inte ska synas när du besöker din vårdcentral. Det är viktigt att vara medveten om att en spärr kan påverka möjligheten för vårdpersonal att ge dig säker vård, eftersom de då saknar information om din sjukdomshistorik.

Praktiska råd när du söker hjälp

Att förstå sekretessreglerna är en sak, men att navigera dem i praktiken kan fortfarande kännas svårt. Här är några konkreta råd som kan underlätta.

Om du känner dig osäker på hur dina uppgifter kommer att hanteras, börja gärna med att kontakta en anonym stödlinje. Där kan du prata om din situation och få vägledning utan att behöva uppge din identitet. Många stödlinjer kan också hjälpa dig att förbereda dig inför kontakt med vård eller myndigheter.

När du väl tar kontakt med en verksamhet där dokumentation sker, kom ihåg att du har rätt att fråga om sekretessen innan du berättar något. Du kan också berätta i din egen takt och behöver inte dela allt på en gång. De flesta yrkesverksamma är vana vid att hjälpsökande har frågor om sekretess och kommer att bemöta dem med respekt.

Om du har särskilda skäl att vara orolig för att information ska spridas, exempelvis om du lever med en våldsam partner eller har ett yrke där psykisk ohälsa är stigmatiserat, kan du ta upp detta med personalen. Det kan finnas möjligheter att hantera ditt ärende med extra försiktighet eller att använda skyddade personuppgifter i dokumentationen.

Det viktigaste att komma ihåg är att sekretessreglerna finns för att skydda dig. Även om det finns undantag är huvudregeln att det du berättar för vårdpersonal, socionomer och andra hjälpare stannar där. Oron för att uppgifter ska spridas behöver inte hindra dig från att söka den hjälp du behöver.