Att överväga en orosanmälan väcker ofta många frågor. Kanske oroar du dig för ett barn i din närhet, en äldre person som verkar försummad, eller någon som lever i en utsatt situation. Oavsett vem din oro gäller kan osäkerheten kring vad som faktiskt händer efter en anmälan kännas överväldigande. Denna artikel går igenom processen steg för steg, förklarar dina rättigheter som anmälare och beskriver hur socialtjänsten arbetar för att bedöma och hantera inkomna orosanmälningar.
Vad är en orosanmälan?
En orosanmälan är en formell underrättelse till socialtjänsten om att en person kan behöva stöd eller skydd. Systemet bygger på principen att samhället har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma och hjälpa människor i utsatta situationer. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) har socialnämnden det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver (5 kap. 1 §). När det gäller barn är lagstiftningen särskilt tydlig. Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialtjänsten. För yrkesverksamma inom exempelvis skola, vård och polis är anmälan inte valfri utan en lagstadgad skyldighet enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 § (## Referenslista). Denna anmälningsskyldighet omfattar även dem som arbetar inom privat verksamhet som berör barn. Forskning visar att professionellas anmälningar utgör en betydande andel av alla orosanmälningar som inkommer till socialtjänsten, och att dessa anmälningar ofta leder till utredning i högre utsträckning än anmälningar från privatpersoner (## Referenslista).
Hur du gör en orosanmälan
En orosanmälan kan göras på flera sätt. Du kan ringa till socialtjänsten i den kommun där personen du oroar dig för bor, skicka ett skriftligt brev, använda kommunens e-tjänst om sådan finns, eller i vissa fall besöka socialkontoret personligen. Det finns inga formella krav på hur en anmälan ska se ut, men det underlättar om du kan beskriva vad din oro grundar sig på så konkret som möjligt (Socialstyrelsen, 2019). När du gör din anmälan är det hjälpsamt att inkludera information om vem anmälan gäller, vad du har sett eller hört som väcker oro, när händelserna inträffade, och eventuella uppgifter om personens familjesituation eller nätverk. Du behöver inte ha bevis eller vara säker på att något är fel. Det räcker att du känner oro för att en anmälan ska vara motiverad. Socialtjänstens uppgift är att utreda situationen, och det är bättre att anmäla i onödan än att låta bli när ett verkligt behov finns (Socialstyrelsen, 2019).
Vad händer när anmälan kommer in?
När socialtjänsten tar emot en orosanmälan inleds en strukturerad process för att bedöma situationen. Denna process regleras av lag och följer etablerade rutiner för att säkerställa att alla anmälningar hanteras rättssäkert och systematiskt.
Mottagning och förhandsbedömning
Det första steget är att anmälan registreras och en så kallad förhandsbedömning genomförs. Denna bedömning ska enligt lag ske skyndsamt, vilket i praktiken innebär inom ett par dagar (Socialstyrelsen, 2023). Under förhandsbedömningen gör socialtjänsten en första analys av om det finns tillräcklig grund för att inleda en utredning. I denna fas kan socialtjänsten inhämta viss begränsad information för att kunna fatta beslut, exempelvis genom att kontakta den som gjort anmälan för kompletterande uppgifter (Socialstyrelsen, 2023). Forskning visar att förhandsbedömningen är ett kritiskt moment där viktiga vägval görs. Studier av svenska socialsekreterares beslutsfattande visar att faktorer som anmälans allvarlighetsgrad, barnets ålder och tidigare kännedom om familjen påverkar bedömningen av om utredning ska inledas (## Referenslista). Ungefär hälften av alla orosanmälningar om barn leder till att en utredning inleds (## Referenslista).
Beslut om utredning
Efter förhandsbedömningen fattas ett formellt beslut om huruvida utredning ska inledas eller inte. Om beslutet blir att inte utreda ska detta dokumenteras tillsammans med skälen för beslutet (Socialstyrelsen, 2023). Det är viktigt att förstå att ett beslut om att inte inleda utredning inte nödvändigtvis betyder att anmälan var obefogad. Det kan innebära att socialtjänsten redan har kontakt med familjen, att situationen bedöms som tillräckligt stabil, eller att den beskrivna oron inte faller inom socialtjänstens ansvarsområde. Om utredning inleds ska den enligt Socialtjänstlagen vara avslutad inom fyra månader när det gäller barn. Denna tidsgräns är dock inte absolut, och i komplexa fall kan utredningen förlängas om det finns särskilda skäl (Leviner, 2014).
Utredningens genomförande
En utredning innebär att socialtjänsten samlar in information för att få en helhetsbild av situationen och bedöma vilket stöd som eventuellt behövs. Detta sker genom samtal med de berörda personerna, inhämtande av information från andra myndigheter och verksamheter som har kontakt med familjen, och ibland hembesök (Socialstyrelsen, 2023). När utredningen gäller barn är barnets egen berättelse central. Barn har enligt barnkonventionen rätt att komma till tals i frågor som rör dem, och socialtjänsten är skyldig att ge barn möjlighet att framföra sina åsikter (Socialstyrelsen, 2023). Hur detta sker anpassas efter barnets ålder och mognad.
Dina rättigheter som anmälare
Som anmälare har du vissa rättigheter och möjligheter som är viktiga att känna till. Dessa varierar något beroende på om du är privatperson eller yrkesverksam.
Anonymitet och sekretess
Privatpersoner har möjlighet att vara anonyma när de gör en orosanmälan. Om du väljer att vara anonym måste du dock vara medveten om att du inte kan få information om vad som händer med din anmälan efteråt, och det kan försvåra socialtjänstens möjligheter att ställa följdfrågor. I praktiken innebär anonymitet att du inte uppger ditt namn när du ringer eller skriver, eftersom uppgifter som dokumenteras blir allmän handling (Socialstyrelsen, 2019). Yrkesverksamma som omfattas av anmälningsskyldigheten kan inte vara anonyma. Deras anmälningar ska innehålla uppgift om vem som anmäler, och denna information kan i vissa fall komma att delges den som anmälan gäller (Socialstyrelsen, 2019). Detta är en konsekvens av offentlighetsprincipen och den enskildes rätt till insyn i sin egen dokumentation.
Återkoppling
En vanlig fråga är om man som anmälare får veta vad som händer efter anmälan. Huvudregeln är att socialtjänsten omfattas av sekretess och inte kan lämna ut information om enskilda personers förhållanden. Detta innebär att du som privatperson normalt inte får någon återkoppling om huruvida utredning inletts eller vad den i så fall resulterade i (Socialstyrelsen, 2019). För yrkesverksamma finns ett undantag. Den som är anmälningsskyldig har rätt att få veta om utredning har inletts, inte har inletts, eller redan pågår. Däremot får man inte information om utredningens innehåll eller resultat (14 kap. 1 b § Socialtjänstlagen).
Vad händer med den som anmälan gäller?
En vanlig oro är hur den som anmäls kommer att påverkas. Det är viktigt att förstå att en orosanmälan inte är en anklagelse eller ett straff, utan ett sätt att uppmärksamma ett möjligt behov av stöd. Den som anmälan gäller har rätt att få veta att en anmälan inkommit och vad den innehåller, med vissa undantag om det skulle innebära risk för barnet eller försvåra utredningen (## Referenslista). Personen har också rätt att yttra sig och ge sin bild av situationen under utredningen. Om utredningen leder till förslag om insatser bygger socialtjänstens arbete på frivillighet i första hand. Det innebär att stöd och hjälp som erbjuds måste accepteras av den enskilde för att kunna genomföras, såvida det inte handlar om tvångssituationer reglerade i särskild lagstiftning (Socialstyrelsen, 2023). Forskning visar att många familjer som initialt upplever orosanmälan som påträngande eller hotfull efterhand kan se värdet av det stöd som erbjuds (## Referenslista). Socialtjänstens utredningar leder i många fall till insatser som familjen upplever som hjälpsamma, även om vägen dit kan vara känslomässigt utmanande.
När oron kvarstår
Om du har gjort en orosanmälan men oron kvarstår eller förvärras, kan du göra en ny anmälan. Varje anmälan ska behandlas för sig, och ny information kan leda till en annan bedömning än tidigare. Du kan också kontakta socialtjänsten för att komplettera din tidigare anmälan med nya uppgifter. I akuta situationer där du bedömer att någon är i omedelbar fara bör du kontakta polis på 112. Socialtjänsten har beredskapsjour utanför kontorstid för brådskande ärenden, och kontaktuppgifter till denna finns vanligtvis på kommunens webbplats. Att göra en orosanmälan kan kännas som ett stort steg, men det är ett viktigt sätt att ta ansvar för människor i utsatta situationer. Genom att förstå processen och veta vad du kan förvänta dig blir det lättare att agera när din oro säger att något inte står rätt till.
Referenser
- Leviner, P. (2014). Child protection under Swedish law – Legal duality and uncertainty. European Journal of Social Work, 17(5), 689–702. https://doi.org/10.xxxxxx (lägg till DOI eller URL om tillgänglig)
- Socialstyrelsen. (2019). Anmäla oro för barn - Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-3.pdf (lägg till aktuell URL om du vill)
- Socialstyrelsen. (2023). Utreda barn och unga - Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2023-2-8139.pdf (lägg till aktuell URL om du vill)
- Östberg, F. (2010). Bedömningar och beslut - Från anmälan till insats i den sociala barnavården [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. Stockholms universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-xxxx (lägg till korrekt URN-länk)
- SFS 2001:453. Socialtjänstlag (2001:453). Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453