Att sakna någonstans att bo är en akut och utsatt situation. Kanske har du blivit vräkt, tvingats fly från våld i hemmet, blivit utskriven från behandling utan boende att gå till, eller hamnat i en situation där du inte längre kan bo kvar hos vänner eller familj. Oavsett orsak har du rätt att få din situation prövad av socialtjänsten. Denna artikel förklarar vilket ansvar kommunen har, vilka insatser som finns och hur du går tillväga för att få hjälp.

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänstlagen slår fast att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta ansvar omfattar även boende. Lagen anger specifikt att socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en bostad och ge dem som behöver det stöd och hjälp i boendet.

Rätten till bistånd

Enligt socialtjänstlagen har du rätt till bistånd för din försörjning och livsföring i övrigt om du inte själv kan tillgodose dina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Bistånd till boende faller under begreppet livsföring i övrigt. Det innebär att om du saknar bostad och inte kan lösa situationen själv har du rätt att få din ansökan prövad av socialtjänsten.

Rätten till bistånd är individuell. Socialtjänsten ska göra en bedömning av just dina behov och förutsättningar. Det finns ingen lista på insatser som alla automatiskt har rätt till. Istället ska socialtjänsten utreda vad du behöver för att uppnå en skälig levnadsnivå och fatta beslut utifrån den bedömningen.

Skälig levnadsnivå

Begreppet skälig levnadsnivå är centralt i socialtjänstlagen. Det innebär att du har rätt till en levnadsstandard som inte är avsevärt sämre än vad som är normalt i samhället. Att ha tak över huvudet är en grundläggande del av en skälig levnadsnivå. Ingen ska behöva sova på gatan i Sverige.

Vad som är skäligt i det enskilda fallet beror dock på omständigheterna. Socialtjänsten tar hänsyn till faktorer som din hälsa, eventuella funktionsnedsättningar, om du har barn och andra individuella förhållanden.

Vistelsekommunens ansvar

Huvudregeln är att den kommun där du vistas har ansvar för att ge dig stöd och hjälp. Detta gäller även om du inte är folkbokförd i kommunen. Om du befinner dig i en kommun och saknar bostad kan du alltså vända dig till socialtjänsten där, även om du tidigare bodde i en annan kommun.

Det finns regler om hur ansvaret fördelas mellan kommuner i vissa situationer, men detta är kommunernas sak att reda ut. Du ska inte behöva bollas mellan kommuner utan att få hjälp.

Vilka insatser kan du få?

Det finns olika typer av insatser som socialtjänsten kan bevilja om du saknar bostad. Vilken insats som är aktuell beror på din situation och dina behov.

Akut tak över huvudet

Om du befinner dig i en akut situation och behöver någonstans att sova i natt kan socialtjänsten bevilja tillfälligt boende. Det kan handla om en plats på ett härbärge, ett rum på ett vandrarhem eller hotell, eller annan tillfällig lösning.

Akut hjälp ska ges omedelbart om behovet är akut. Du ska inte behöva vänta på en utredning för att få tak över huvudet om du står på gatan. Socialtjänsten kan fatta ett provisoriskt beslut och utreda ärendet mer noggrant efteråt.

Många kommuner har särskilda akutboenden eller avtal med härbärgen och vandrarhem för personer i akut hemlöshet. Kontakta socialtjänstens mottagning eller socialjour om du behöver hjälp akut.

Tillfälligt boende

Om din situation inte är akut på samma sätt men du ändå saknar bostad kan socialtjänsten bevilja tillfälligt boende under en period. Det kan vara tid för dig att söka egen bostad, vänta på en mer permanent lösning eller stabilisera din livssituation på andra sätt.

Tillfälligt boende kan vara ett rum på ett boende som socialtjänsten driver eller har avtal med, en plats i en träningslägenhet, eller ekonomiskt bistånd till andrahandskontrakt eller inneboende.

Stödboende

Om du behöver stöd för att klara av ett boende kan socialtjänsten bevilja stödboende. Det är en boendeform där personal finns tillgänglig för att hjälpa till med praktiska saker, ge samtalsstöd och stötta dig i vardagen.

Stödboende kan vara aktuellt om du har psykisk ohälsa, missbruksproblematik, funktionsnedsättning eller av andra skäl har svårt att klara ett boende på egen hand. Tanken är ofta att stödboendet ska vara ett steg på vägen mot ett mer självständigt boende.

Träningslägenhet

En träningslägenhet är en lägenhet som socialtjänsten hyr och låter dig bo i under en period. Syftet är att du ska träna på att sköta ett eget boende med visst stöd från socialtjänsten. Om allt fungerar bra kan lägenheten i vissa fall övergå till ett eget kontrakt.

Träningslägenhet kan vara aktuellt om du har en bakgrund som gör att hyresvärdar inte vill ge dig kontrakt direkt, exempelvis tidigare vräkning, betalningsanmärkningar eller missbruksproblematik. Genom att visa att du klarar av boendet kan du bygga upp en referens.

Särskilt boende

Om du har omfattande behov av vård och omsorg kan du ha rätt till särskilt boende. Det är en boendeform med heldygnsomsorg för personer som inte kan bo i vanligt boende med stöd. Särskilt boende kan vara aktuellt vid allvarlig psykisk sjukdom, svår missbruksproblematik eller kombinationer av problematik som kräver omfattande insatser.

Ekonomiskt bistånd till boende

Socialtjänsten kan bevilja ekonomiskt bistånd till boendekostnader om du inte har pengar att betala hyra. Det kan handla om hyra för en lägenhet du redan bor i, hyra för ett rum eller andrahandsboende, eller insats för att komma in i en ny bostad, som depositionsavgift.

För att få ekonomiskt bistånd görs en prövning av din ekonomi i sin helhet. Socialtjänsten bedömer om du har andra inkomster eller tillgångar som kan täcka kostnaden och om kostnaden är skälig.

Hur du ansöker

För att få hjälp från socialtjänsten behöver du ansöka om bistånd. Så här går du tillväga.

Kontakta socialtjänsten

Vänd dig till socialtjänsten i den kommun där du befinner dig. Du kan ringa, besöka deras kontor eller i vissa kommuner ansöka via e-tjänst. Berätta om din situation och att du behöver hjälp med boende.

Om det är akut och socialtjänstens kontor är stängt finns det i de flesta kommuner en socialjour som du kan kontakta kvällar, nätter och helger. Telefonnumret brukar finnas på kommunens webbplats eller via 114 14.

Ansökan och utredning

När du ansöker om bistånd ska socialtjänsten inleda en utredning för att bedöma ditt behov. Utredningen innebär att en socialsekreterare samlar information om din situation genom samtal med dig, eventuella intyg och ibland kontakter med andra, om du samtycker till det.

Du har rätt att få din ansökan prövad. Socialtjänsten kan inte vägra att ta emot en ansökan eller låta bli att utreda den. Även om de på förhand tror att du inte kommer att beviljas insatsen har du rätt till ett formellt beslut.

Rätt till information och delaktighet

Under utredningen har du rätt att få information om hur processen går till och vad som händer härnäst. Du har rätt att framföra dina synpunkter och önskemål. Socialtjänsten ska så långt som möjligt utforma insatserna i samråd med dig.

Om du behöver hjälp att förstå processen eller kommunicera med socialtjänsten har du rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha rätt till stöd från en god man eller förvaltare om du har en sådan.

Beslut

Efter utredningen fattar socialtjänsten ett beslut om din ansökan. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering som förklarar varför du beviljas eller nekas den insats du ansökt om.

Om du beviljas insats framgår det av beslutet vad insatsen innebär och hur länge den gäller. Om du nekas insats ska beslutet innehålla information om hur du överklagar.

Om du får avslag

Om socialtjänsten avslår din ansökan har du rätt att överklaga beslutet. Avslag kan bero på att socialtjänsten bedömer att du kan lösa situationen själv, att den insats du ansökt om inte är lämplig för dina behov, eller att du inte uppfyller kraven för insatsen.

Rätt att överklaga

Du har rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Överklagandet ska vara skriftligt och du ska förklara varför du anser att beslutet är fel och vilken insats du vill ha. Du kan också skicka med underlag som stödjer din ansökan, som läkarintyg eller andra dokument.

Överklagandet ska skickas till socialtjänsten, som först prövar om de vill ändra sitt beslut. Om de inte ändrar beslutet skickar de överklagandet vidare till förvaltningsrätten.

Det finns en tidsfrist för överklagande. Normalt har du tre veckor från det att du fick beslutet på att överklaga. Information om tidsfristen ska finnas i beslutet.

Hjälp med överklagande

Du har rätt att få hjälp med överklagandet. Socialtjänsten ska informera dig om hur du överklagar och kan hjälpa till med praktiska saker som att skriva överklagandet.

Du kan också få hjälp av andra, som en anhörig, en ideell organisation eller ett juridiskt ombud. Vissa organisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor erbjuder stöd till personer som behöver hjälp i kontakten med socialtjänsten.

Om du vinner i domstolen

Om förvaltningsrätten bedömer att du har rätt till insatsen ska socialtjänsten verkställa beslutet. Det innebär att de ska se till att du faktiskt får den hjälp domstolen beslutat om.

Om socialtjänsten dröjer med att verkställa ett domstolsbeslut kan de bli skyldiga att betala en straffavgift till staten. Du kan anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om ett beslut inte verkställs inom rimlig tid.

Särskilda situationer

Vissa grupper har särskilda rättigheter eller behov som är viktiga att känna till.

Barnfamiljer

Om du har barn är socialtjänstens ansvar särskilt tydligt. Barnets bästa ska alltid beaktas vid beslut som rör barn, och barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö. Socialtjänsten ska ta särskild hänsyn till barns behov när de bedömer ansökningar om boende från familjer med barn.

I praktiken innebär detta att barnfamiljer ofta prioriteras för boendeinsatser och att socialtjänsten ska anstränga sig extra för att hitta lösningar som fungerar för barnen.

Våldsutsatta

Om du saknar bostad för att du har flytt från våld i hemmet har du rätt till särskilt skydd och stöd. Socialtjänsten ska kunna erbjuda skyddat boende där din förövare inte kan hitta dig. Du ska inte behöva återvända till en våldsam partner för att du saknar alternativ.

Socialtjänsten ska göra en riskbedömning och anpassa insatserna efter din säkerhetssituation. Du kan också ha rätt till andra skyddsåtgärder som skyddade personuppgifter.

Personer med missbruk eller psykisk ohälsa

Om du har missbruksproblematik eller psykisk ohälsa ska socialtjänsten ta hänsyn till detta när de bedömer ditt behov. Du kan ha rätt till boende med särskilt stöd anpassat efter din situation.

Socialtjänsten ska samverka med hälso- och sjukvården om du har behov av insatser från båda. Du ska inte nekas hjälp med boende för att du har missbruk eller psykisk ohälsa.

Eu-medborgare och personer utan uppehållstillstånd

Rättigheterna för personer som inte är svenska medborgare eller saknar uppehållstillstånd är mer begränsade. EU-medborgare som vistas i Sverige utan uppehållsrätt har normalt inte rätt till bistånd utöver akut hjälp. Detsamma gäller för personer som vistas i landet utan tillstånd.

Akut hjälp ska dock ges till alla som befinner sig i en nödsituation, oavsett legal status. Det innebär att du kan få hjälp med tak över huvudet för natten även om du inte har rätt till mer långsiktiga insatser.

Unga vuxna

Om du är ung vuxen, upp till cirka 21 år, och har varit placerad av socialtjänsten som barn kan du ha rätt till fortsatt stöd i övergången till vuxenlivet. Socialtjänsten ska planera för din framtid och kan bevilja insatser för att hjälpa dig etablera dig, inklusive hjälp med boende.

Praktiska råd

Att vara hemlös och söka hjälp från socialtjänsten kan vara en påfrestande process. Här är några råd som kan göra det enklare.

Dokumentera din situation. Spara alla papper du får från socialtjänsten, inklusive beslut och utredningar. Om du får muntliga besked, be om att få dem skriftligt. Dokumentation är viktigt om du behöver överklaga eller om det uppstår oklarheter.

Var uthållig. Ibland får man avslag första gången man söker, men det betyder inte att man ska ge upp. Du kan söka igen om din situation förändras, du kan överklaga beslutet, och du kan be om omprövning om du har ny information.

Sök stöd. Det finns ideella organisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor och kan ge dig råd och stöd. Stadsmissionen, Frälsningsarmén, Faktum och lokala organisationer kan hjälpa dig att navigera systemet och ibland erbjuda praktiskt stöd som mat och kläder.

Ta hjälp av sjukvården om du mår dåligt. Om du har fysiska eller psykiska besvär kan vårdpersonal skriva intyg som stärker din ansökan. De kan också hjälpa dig att få kontakt med socialtjänsten.

Det viktigaste är att du vet att du har rätt att få din situation prövad. Socialtjänsten kan inte vägra att ta emot din ansökan eller ignorera ditt behov av hjälp. Även om processen kan vara lång och frustrerande finns det vägar framåt.