Det är lätt att hamna i en situation där socialtjänstens hjälp känns som en ständig akutlösning. Du får bistånd till hyran den här månaden, en plats på härbärget den här veckan, ett samtal när krisen är som värst. Men sedan då? Om du vill förändra ditt liv på riktigt, inte bara överleva dag för dag, vad har du då rätt att kräva? Denna artikel handlar om socialtjänstens ansvar att hjälpa dig framåt, inte bara hålla dig flytande.

Mer än nödhjälp

Socialtjänstlagen handlar inte bara om att ge akut hjälp i krissituationer. Lagen har ett bredare syfte som ofta glöms bort i den dagliga handläggningen.

Lagens mål om förändring

Socialtjänstlagens portalparagraf anger att samhällets socialtjänst ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.

Lagen säger också att socialtjänstens insatser ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Detta är en viktig formulering. Det handlar inte bara om att täcka akuta behov utan om att hjälpa människor att utvecklas och ta kontroll över sina egna liv.

Vidare anges att socialtjänsten ska syfta till att den enskilde får möjlighet att leva ett självständigt liv. Självständighet är alltså ett uttalat mål, inte bara överlevnad.

Skillnaden mellan att klara sig och att leva

I praktiken kan det vara stor skillnad mellan att få hjälp att klara sig och att få hjälp att leva. Att klara sig kan innebära tak över huvudet, mat för dagen och pengar till det mest nödvändiga. Att leva innebär att ha möjlighet att utvecklas, delta i samhället, bygga relationer, ha meningsfull sysselsättning och se en framtid.

Om du upplever att socialtjänstens hjälp bara handlar om att hålla dig vid liv till nästa månad har du rätt att kräva mer. Lagen ger dig rätt till insatser som syftar till förändring och utveckling, inte bara underhåll.

Din rätt till rehabiliterande insatser

Socialtjänsten har ett ansvar att erbjuda insatser som hjälper dig att förändra din situation, särskilt om du har problem med missbruk, psykisk ohälsa eller andra svårigheter som hindrar dig från att leva ett självständigt liv.

Behandling och rehabilitering

Om du har missbruksproblematik har socialtjänsten enligt lag ansvar att erbjuda dig hjälp att komma ifrån missbruket. Det innebär inte bara avgiftning och akuta insatser utan också behandling som syftar till varaktig förändring.

Du kan ha rätt till öppenvårdsbehandling med regelbundna samtal och stödgrupper, behandlingshem om du behöver en mer intensiv insats i en annan miljö, eftervård och fortsatt stöd när du har genomgått behandling, samt boende med särskilt stöd under och efter behandling.

Socialtjänsten ska göra en individuell bedömning av vilken behandling som passar dig. Du har rätt att vara delaktig i denna bedömning och att framföra dina önskemål om vilken typ av hjälp du vill ha.

Stöd vid psykisk ohälsa

Om du har psykisk ohälsa ska socialtjänsten samverka med hälso- och sjukvården för att du ska få den hjälp du behöver. Socialtjänstens insatser kan komplettera vårdens behandling och fokusera på det praktiska: boende, sysselsättning, ekonomi och socialt nätverk.

Du kan ha rätt till boendestöd som hjälper dig att klara vardagen i ditt hem, stödboende om du behöver mer omfattande stöd, hjälp att hitta meningsfull sysselsättning, samt samordning av insatser från olika håll.

Samordnad individuell plan

Om du har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har du rätt att få en samordnad individuell plan. Planen ska klargöra vilka insatser du behöver, vem som ansvarar för vad och hur samordningen ska ske.

En samordnad plan kan vara avgörande för att insatserna ska leda till verklig förändring. Utan samordning riskerar du att falla mellan stolarna, där varje aktör gör sin del men ingen tar ansvar för helheten.

Rätt till sysselsättning och arbetsrehabilitering

Att ha något meningsfullt att göra är en central del av att leva, inte bara klara sig. Socialtjänsten har ett ansvar att hjälpa dig mot arbete och sysselsättning.

Arbetsmarknadsinsatser

Om du har ekonomiskt bistånd kan socialtjänsten erbjuda eller kräva att du deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Men det handlar inte bara om krav. Du har också rätt att få stöd som faktiskt hjälper dig närmare arbetsmarknaden.

Socialtjänsten kan erbjuda praktikplatser som ger dig arbetslivserfarenhet, utbildningsinsatser som stärker din kompetens, jobbcoachning och stöd i jobbsökande, samt samverkan med Arbetsförmedlingen för att hitta rätt insatser.

Om du upplever att de arbetsmarknadsåtgärder du erbjuds inte leder någonstans har du rätt att ta upp det. Insatserna ska vara meningsfulla och anpassade efter dina förutsättningar, inte bara något att fylla tiden med.

Sysselsättning för den som inte kan arbeta

Om du på grund av funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller andra skäl inte kan arbeta på den reguljära arbetsmarknaden har du ändå rätt till meningsfull sysselsättning. Socialtjänsten kan erbjuda dagverksamhet med anpassade aktiviteter, social träning som hjälper dig att fungera i sociala sammanhang, samt sysselsättning som ger struktur och mening i vardagen.

Att inte kunna arbeta betyder inte att du ska sitta isolerad hemma. Du har rätt till aktiviteter som ger ditt liv innehåll.

Boende som möjliggör förändring

Ett stabilt boende är ofta en förutsättning för att kunna förändra andra delar av livet. Det är svårt att ta tag i missbruk, söka jobb eller bygga relationer om du inte vet var du ska sova nästa vecka.

Mer än tak över huvudet

Du har rätt att argumentera för att boendeinsatser ska vara en del av en plan för förändring, inte bara en tillfällig lösning. Ett boende som möjliggör förändring kan innebära tillräcklig stabilitet för att du ska kunna fokusera på annat, stöd i boendet om du behöver hjälp att klara vardagen, samt en plan för hur boendet ska utvecklas mot mer självständighet.

Om socialtjänsten erbjuder dig kortvariga lösningar gång på gång utan någon plan för framtiden har du rätt att ifrågasätta detta. Du kan kräva att de tar fram en plan för hur din boendesituation ska lösas mer långsiktigt.

Trappstegsboende

Många kommuner arbetar med så kallade trappstegsmodeller för boende. Det innebär att du börjar i ett boende med mer stöd och successivt trappar ner stödet och ökar självständigheten. Målet är att du ska kunna få ett eget kontrakt.

Om en sådan modell finns i din kommun har du rätt att begära att få delta i den. Det är ett sätt att få boende som inte bara löser akuta behov utan också leder mot ett självständigt liv.

Att kräva en plan

En av de viktigaste sakerna du kan kräva av socialtjänsten är en genomarbetad plan för hur du ska ta dig från där du är nu till där du vill vara.

Rätt till genomförandeplan

Om du beviljas insatser av socialtjänsten ska det finnas en genomförandeplan som beskriver hur insatserna ska genomföras och vad målet är. Planen ska tas fram tillsammans med dig och utgå från dina mål och önskemål.

En bra genomförandeplan innehåller tydliga mål för vad insatserna ska leda till, konkreta delmål på vägen, beskrivning av vilka insatser som ska ges och av vem, samt tidsplan och uppföljning.

Om du inte har fått en genomförandeplan eller om planen bara handlar om akuta insatser utan framtidsperspektiv kan du begära att en sådan tas fram.

Uppföljning och utvärdering

Socialtjänsten ska följa upp de insatser du får och utvärdera om de leder mot målen. Om insatserna inte fungerar ska de anpassas. Du ska inte behöva fortsätta med något som inte hjälper.

Du har rätt att begära uppföljningssamtal där ni går igenom hur det går och om något behöver ändras. Om du upplever att insatserna inte leder någonstans ska du ta upp det och kräva förändring.

Att vara delaktig

Din delaktighet är inte bara en trevlig princip utan en lagstadgad rättighet och en förutsättning för att insatserna ska fungera.

Rätt att påverka

Socialtjänstlagen anger att insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Du har rätt att vara med och bestämma vilka insatser du ska få, hur de ska utformas och vilka mål de ska ha.

I praktiken innebär detta att socialtjänsten ska fråga dig vad du vill och vad du tror fungerar för dig. De ska lyssna på dina synpunkter och ta hänsyn till dem. De ska inte bestämma över ditt huvud.

Din kunskap om dig själv

Du är expert på ditt eget liv. Du vet vad som har fungerat och inte fungerat tidigare. Du vet vilka styrkor du har och vilka hinder du möter. Denna kunskap är värdefull och ska tas tillvara.

Om socialtjänsten föreslår insatser som du vet inte kommer att fungera för dig har du rätt att säga det och argumentera för alternativ. Du behöver inte acceptera lösningar som du inte tror på.

Att sätta egna mål

Vad vill du att ditt liv ska se ut om ett år? Om fem år? Dessa frågor kan vara svåra att svara på när man befinner sig i kris, men de är viktiga. Dina egna mål ska vara utgångspunkten för de insatser socialtjänsten erbjuder.

Om socialtjänsten aldrig frågar om dina mål eller om de avfärdar dina önskemål som orealistiska har du rätt att protestera. Dina mål är dina, och socialtjänstens uppgift är att hjälpa dig nå dem, inte att bestämma vad du ska vilja.

När socialtjänsten fastnar i akutläge

Det händer att socialtjänsten fastnar i ett arbetssätt där all energi går åt till att hantera akuta situationer. Då blir det ingen tid eller kraft över för långsiktigt arbete. Om du upplever att detta drabbar dig finns det saker du kan göra.

Påtala problemet

Berätta för din handläggare att du upplever att hjälpen bara handlar om att lösa akuta problem och att du vill ha stöd för att förändra din situation på längre sikt. Ibland kan ett tydligt uttalat önskemål vara tillräckligt för att arbetssättet ska förändras.

Begär planering

Begär ett möte där ni tillsammans tar fram en plan för hur du ska ta dig framåt. Be om att planen ska innehålla konkreta mål och delmål, inte bara akuta insatser. Dokumentera vad ni kommer överens om.

Eskalera om det behövs

Om din handläggare inte kan eller vill arbeta långsiktigt kan du be att få prata med en chef eller en annan handläggare. Du kan också framföra synpunkter till socialnämnden eller göra en formell begäran om att få din situation omprövad.

Överklaga vid avslag

Om du ansöker om insatser som syftar till förändring och får avslag har du rätt att överklaga. Förvaltningsrätten kan pröva om socialtjänstens bedömning är korrekt. I överklagandet kan du argumentera för att de insatser du beviljats inte räcker för att uppnå en skälig levnadsnivå eller för att de inte uppfyller lagens krav på att frigöra dina egna resurser.

Realistiska förväntningar

Samtidigt som du har rätt att kräva mer än akutlösningar är det viktigt att ha realistiska förväntningar. Socialtjänsten har begränsade resurser och kan inte trolla. Förändring tar tid och kräver insatser från dig själv, inte bara från samhället.

Socialtjänsten kan inte garantera dig ett jobb, en bostad eller ett nytt liv. Men de kan ge dig verktyg och stöd som ökar dina chanser att nå dit. De kan öppna dörrar som du sedan måste gå igenom själv.

Det viktiga är att socialtjänstens insatser ska vara inriktade på förändring och utveckling, inte bara på att upprätthålla status quo. Du har rätt att kräva att hjälpen du får ska leda någonstans, även om vägen dit är lång och krokig.

Att vilja förändra sitt liv är en styrka. Det visar att du har mål och motivation. Socialtjänstens uppgift är att stötta dig på den resan, inte att hålla dig kvar där du är. Om du upplever att hjälpen du får inte leder framåt har du rätt att kräva mer.