Hemlöshet är en av de mest utsatta situationer en människa kan befinna sig i. Samhället har därför ett tydligt ansvar att hjälpa den som saknar bostad eller riskerar att förlora sin. Socialtjänsten spelar en central roll i detta arbete, och kommunerna har lagstadgade skyldigheter att agera. Denna artikel går igenom vad socialtjänsten måste göra, vilka rättigheter du har och vad som händer om kommunen inte lever upp till sitt ansvar.

Kommunens övergripande ansvar

Socialtjänstlagen lägger ett tydligt ansvar på kommunerna när det gäller boende. Lagen anger att socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en bostad och ska ge stöd och hjälp till den som behöver det för att kunna bo. Detta är inte en frivillig ambition utan en lagstadgad skyldighet.

Yttersta ansvaret

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär att kommunen är sista instans när alla andra möjligheter är uttömda. Om du inte kan lösa din bostadssituation på egen hand och inte får hjälp av någon annan ska socialtjänsten träda in.

Det yttersta ansvaret gäller oavsett varför du har hamnat i hemlöshet. Det spelar ingen roll om du har skulder, tidigare vräkningar, missbruksproblematik eller andra omständigheter som gör det svårt för dig att få bostad på vanligt sätt. Socialtjänstens ansvar kvarstår.

Vistelsekommunens ansvar

Den kommun där du vistas har ansvar för att ge dig stöd. Detta gäller även om du inte är folkbokförd i kommunen. Om du befinner dig i en stad och saknar bostad kan du vända dig till socialtjänsten där, oavsett var du tidigare bodde.

Det finns regler om kostnadsfördelning mellan kommuner i vissa fall, men det är kommunernas sak att reda ut sinsemellan. Du ska inte bollas runt mellan kommuner utan att få hjälp. Den kommun där du söker har skyldighet att ta emot din ansökan och pröva ditt behov.

Förebyggande arbete

Socialtjänstens ansvar börjar inte först när någon redan står på gatan. Kommunen har också ett ansvar att arbeta förebyggande för att förhindra att människor blir hemlösa.

Skyldighet att förebygga vräkningar

Socialtjänsten ska enligt lag arbeta för att motverka att personer vräks från sina bostäder. När kronofogden handlägger ett ärende om avhysning ska de underrätta socialtjänsten så snart ärendet kommer in. Syftet är att socialtjänsten ska kunna agera innan vräkningen verkställs.

När socialtjänsten får en vräkningsanmälan har de skyldighet att utreda situationen och bedöma om det finns åtgärder som kan förhindra vräkningen. Det kan handla om att hjälpa till med hyresskulder genom ekonomiskt bistånd, upprätta en avbetalningsplan med hyresvärden, medla mellan hyresgäst och hyresvärd, erbjuda stödinsatser som hjälper personen att behålla boendet, eller i förekommande fall hjälpa till att hitta ett alternativt boende.

Socialtjänstens förebyggande arbete är särskilt viktigt när barn finns i hushållet. Barnets bästa ska alltid beaktas, och en vräkning kan få allvarliga konsekvenser för barns trygghet och utveckling.

Uppsökande verksamhet

Socialtjänsten ska bedriva uppsökande verksamhet för att nå personer som behöver hjälp men inte själva söker kontakt. Detta gäller även hemlösa personer. Kommunen kan inte bara sitta och vänta på att människor ska komma till dem utan ska aktivt söka upp dem som behöver stöd.

I praktiken sker detta ofta genom att socialtjänsten har personal som arbetar uppsökande på gator, härbärgen och andra platser där hemlösa vistas. Syftet är att erbjuda hjälp och bygga relationer som kan leda till att personen tar emot stöd.

När hemlöshet är akut

Om du redan saknar bostad har socialtjänsten skyldighet att agera. Hur omfattande hjälpen blir beror på din situation, men vissa grundläggande insatser ska alltid erbjudas.

Akut hjälp

Om du befinner dig i en akut situation och saknar tak över huvudet för natten ska socialtjänsten kunna erbjuda en tillfällig lösning omedelbart. Detta är en del av det så kallade nödbiståndet, alltså den absoluta miniminivån av hjälp som ska ges till alla i akut nöd.

Akut hjälp kan innebära en plats på ett härbärge, ett rum på ett vandrarhem eller hotell, eller annan tillfällig lösning som ger tak över huvudet. Du ska inte behöva sova utomhus.

Akut hjälp ska ges omedelbart utan att invänta en fullständig utredning. Socialtjänsten kan fatta ett snabbt beslut om akut bistånd och utreda ärendet mer noggrant efteråt.

Skyldighet att utreda

När du ansöker om hjälp med boende är socialtjänsten skyldig att utreda ditt behov. De kan inte avvisa dig utan prövning eller ge ett muntligt avslag utan att göra en ordentlig bedömning.

Utredningen ska kartlägga din situation, dina behov och dina förutsättningar att lösa boendefrågan på egen hand. Socialtjänsten ska samla relevant information och göra en individuell bedömning av vad du behöver för att uppnå en skälig levnadsnivå.

Skyldighet att fatta beslut

Efter utredningen ska socialtjänsten fatta ett formellt beslut om din ansökan. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering som förklarar varför du beviljas eller nekas den insats du ansökt om.

Om du beviljas insats ska beslutet ange vad insatsen innebär, hur länge den gäller och eventuella villkor. Om du nekas insats ska beslutet innehålla en besvärshänvisning som förklarar hur du överklagar.

Verkställighet inom skälig tid

Om du beviljas en insats ska socialtjänsten verkställa beslutet inom skälig tid. Det betyder att du faktiskt ska få den hjälp som beslutats, inte bara ett papper som säger att du har rätt till hjälp.

Vad som är skälig tid beror på insatsens art. Akut hjälp ska ges omedelbart. En mer långsiktig boendelösning kan ta längre tid att ordna, men socialtjänsten ska arbeta aktivt för att hitta en lösning och inte låta dig vänta orimligt länge.

Olika typer av boendeinsatser

Socialtjänsten har flera olika verktyg för att hjälpa den som saknar bostad. Vilken insats som är aktuell beror på dina behov och förutsättningar.

Akutboende och härbärge

För den som behöver tak över huvudet omedelbart finns akutboenden och härbärgen. Dessa är avsedda som tillfälliga lösningar för den som saknar annat alternativ. Standarden varierar men inkluderar en säng, möjlighet till hygien och ofta mat.

Härbärge är inte en skälig långsiktig lösning för någon. Det är en nödlösning i väntan på något mer permanent. Socialtjänsten ska arbeta aktivt för att hitta bättre alternativ.

Tillfälligt boende

Tillfälligt boende är ett steg upp från härbärge. Det kan vara ett rum i ett boende som socialtjänsten driver eller har avtal med, en plats i en träningslägenhet, eller annat boende med mer stabilitet och integritet än ett härbärge.

Tillfälligt boende kan vara aktuellt under en övergångsperiod medan du söker egen bostad, väntar på en mer permanent lösning eller stabiliserar din situation på andra sätt.

Stödboende och boende med särskild service

Om du behöver stöd för att klara av ett boende kan socialtjänsten bevilja stödboende eller boende med särskild service. Dessa boendeformer inkluderar personal som kan hjälpa till med praktiska saker, ge samtalsstöd och stötta dig i vardagen.

Stödboende kan vara aktuellt om du har psykisk ohälsa, missbruksproblematik, funktionsnedsättning eller av andra skäl har svårt att klara ett boende helt på egen hand.

Träningslägenhet

En träningslägenhet är en vanlig lägenhet som socialtjänsten hyr och låter dig bo i under en period. Du får träna på att sköta ett eget boende med visst stöd. Om allt fungerar bra kan lägenheten i vissa fall övergå till ett eget kontrakt.

Ekonomiskt bistånd till boende

Socialtjänsten kan bevilja ekonomiskt bistånd för att täcka boendekostnader. Det kan gälla hyra, depositionsavgift eller andra kostnader kopplade till boende. Förutsättningen är att du inte har egna medel att täcka kostnaderna och att kostnaden bedöms som skälig.

Särskilt ansvar för vissa grupper

Socialtjänstens ansvar är förstärkt för vissa grupper som befinner sig i särskilt utsatta situationer.

Barnfamiljer

När barn riskerar att bli hemlösa har socialtjänsten ett utökat ansvar. Barnets bästa ska alltid beaktas, och barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö. I praktiken innebär detta att socialtjänsten ska anstränga sig extra för att hitta lösningar som fungerar för barn.

Barnfamiljer ska inte hänvisas till härbärgen om det går att undvika. Om familjen måste bo tillfälligt någonstans ska boendet vara lämpligt för barn. Socialtjänsten ska prioritera att hitta stabila boendelösningar så att barnen kan fortsätta i sin skola och behålla sitt nätverk.

Våldsutsatta

Om du är hemlös på grund av att du har flytt från våld i hemmet ska socialtjänsten kunna erbjuda skyddat boende. Du ska inte behöva välja mellan att vara hemlös eller att återvända till en våldsam partner.

Socialtjänsten ska göra en riskbedömning och anpassa boendelösningen efter din säkerhetssituation. Det kan innebära boende på en hemlig adress, hjälp med skyddade personuppgifter och andra skyddsåtgärder.

Personer med missbruk eller psykisk ohälsa

Om du har missbruksproblematik eller psykisk ohälsa ska socialtjänsten ta hänsyn till detta vid bedömningen av ditt behov. Du kan ha rätt till boende med särskilt stöd anpassat efter din situation.

Socialtjänsten får inte neka dig hjälp bara för att du har missbruksproblem eller psykisk ohälsa. Tvärtom innebär dessa omständigheter ofta ett större behov av stöd som socialtjänsten ska möta.

Unga vuxna som lämnar placering

Om du som ung vuxen har varit placerad av socialtjänsten under uppväxten har socialtjänsten ett särskilt ansvar för dig i övergången till vuxenlivet. De ska planera för din framtid och kan bevilja fortsatt stöd, inklusive hjälp med boende, upp till 21 års ålder och i vissa fall längre.

Om socialtjänsten inte agerar

Om du upplever att socialtjänsten inte lever upp till sitt ansvar finns det flera saker du kan göra.

Begär skriftligt beslut

Om socialtjänsten inte vill hjälpa dig ska du begära ett skriftligt beslut. De kan inte vägra att ta emot din ansökan eller ge dig ett informellt avslag. Du har rätt till ett formellt beslut som du kan överklaga.

Överklaga till förvaltningsrätten

Om du får avslag på din ansökan har du rätt att överklaga till förvaltningsrätten. I överklagandet förklarar du varför du anser att beslutet är fel och vilken hjälp du behöver. Förvaltningsrätten gör en egen bedömning av ditt ärende.

Du har normalt tre veckor på dig att överklaga från det att du fick beslutet. Information om hur du överklagar ska finnas i beslutet.

Anmäl till IVO vid allvarliga brister

Om socialtjänsten inte utreder din ansökan, fattar beslut eller verkställer beslut kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). De utövar tillsyn över socialtjänsten och kan granska om kommunen lever upp till lagens krav.

IVO kan också ingripa om kommunen systematiskt brister i sitt ansvar för hemlösa, exempelvis om de inte erbjuder akut hjälp till personer som behöver det.

Rapportering av ej verkställda beslut

Kommunerna är skyldiga att rapportera till IVO när beslut om bistånd inte har verkställts inom tre månader. Om du har fått ett beslut om boende som inte verkställs ska kommunen alltså rapportera detta. Kommunen kan också bli skyldig att betala en sanktionsavgift om beslut inte verkställs.

Jo-anmälan

Om du anser att socialtjänsten har handlat felaktigt kan du anmäla till Justitieombudsmannen (JO). JO granskar att myndigheter följer lagar och regler och kan kritisera kommuner som brister i sitt ansvar.

Vad du kan göra själv

Parallellt med att kräva att socialtjänsten uppfyller sina skyldigheter kan du själv vidta åtgärder för att förbättra din situation.

Dokumentera din situation och dina kontakter med socialtjänsten. Spara alla papper, anteckna datum och vad som sades vid möten och telefonsamtal. Dokumentation är viktigt om du behöver överklaga eller anmäla.

Sök stöd från ideella organisationer. Stadsmissionen, Frälsningsarmén, Räddningsmissionen och lokala organisationer kan erbjuda praktisk hjälp och stöd i kontakten med myndigheter. Många har personal som känner till regelverken och kan hjälpa dig att hävda dina rättigheter.

Vänd dig till socialjour utanför kontorstid om du behöver akut hjälp kvällar, nätter eller helger. Alla kommuner ska ha en funktion för akuta ärenden utanför ordinarie öppettider.

Det viktigaste är att veta att socialtjänsten har ett ansvar och att du har rättigheter. Du ska inte behöva acceptera ett liv på gatan för att kommunen inte vill eller kan hjälpa dig. Om socialtjänsten inte agerar finns det vägar att gå vidare.