När någon du bryr dig om använder droger och verkar tappa kontrollen väcks ofta starka känslor – oro, frustration, sorg och ibland ilska. Det kan vara svårt att veta hur du ska prata om det utan att personen känner sig attackerad eller drar sig undan. Samtidigt är det viktigt att agera tidigt.

Forskning visar att tidig och empatisk dialog kan förhindra att ett missbruk förvärras och ökar chansen att personen söker hjälp (Miller & Rollnick, 2013; Folkhälsomyndigheten, 2023).

Som närstående kan du göra stor skillnad – inte genom att kontrollera, utan genom att lyssna, spegla och visa omsorg utan att ge upp ditt eget lugn eller ansvar.

Att förstå vad som händer

När någon börjar förlora kontrollen över sitt drogbruk påverkas både hjärna, beteende och självbild. National Institute on Drug Abuse (2024) beskriver beroende som en hjärnsjukdom där dopaminsystemet förändras, vilket gör att viljestyrkan minskar och drogen blir allt viktigare för att må “normalt”.

Det innebär inte att personen saknar ansvar – men det förklarar varför det är så svårt att “bara sluta”. Heather och Segal (2017) påpekar att beroende är en kombination av val och tvång, där stöd, relationer och motivation är avgörande faktorer för förändring.

Att förstå detta hjälper dig att bemöta med empati snarare än skuld.

Att förbereda samtalet

Försök att välja ett lugnt tillfälle när personen är nykter och mottaglig. Undvik att starta samtalet mitt i en konflikt eller när du själv är mycket upprörd.

Du kan inleda med att fokusera på dina observationer och känslor snarare än på anklagelser. Till exempel:

  • “Jag har märkt att du verkar må sämre och jag är orolig för dig.”
  • “Det känns som att drogerna börjar ta mycket plats i ditt liv, och jag bryr mig om dig.”

Undvik att använda etiketter som “missbrukare” eller “beroende” om personen inte själv gör det. Det kan väcka försvar. Fokusera i stället på beteenden och konsekvenser: hur sömn, humör, ekonomi eller relationer påverkas.

Lyssna mer än du pratar

Många som använder droger känner skuld eller skam. De är ofta medvetna om att något inte står rätt till, men upplever samtidigt maktlöshet. Därför är lyssnande och validering centralt.

Motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2013) bygger på fyra principer:

  1. Visa empati. Förstå utan att döma: “Jag kan tänka mig att det här är svårt att prata om.”
  2. Utveckla diskrepans. Hjälp personen att se skillnaden mellan hur det är nu och hur de vill att livet ska vara: “Du har sagt att du saknar att känna dig fri – hur hänger det ihop med drogerna?”
  3. Rulla med motståndet. Undvik att argumentera. Säg hellre: “Jag hör att du inte känner dig redo just nu.”
  4. Stöd tron på förändring. Lyfta fram tidigare styrkor: “Du har klarat svåra saker förut, jag tror att du kan ta steg i det här också.”

Att du orkar stå kvar och lyssna, även när personen förnekar problemet, ökar chansen att samtalet så småningom leder till förändring.

När du behöver sätta gränser

Empati betyder inte att acceptera destruktiva beteenden. Om droganvändningen påverkar din trygghet, ekonomi eller relation negativt, är det viktigt att sätta tydliga gränser.

Du kan säga:

“Jag bryr mig mycket om dig, men jag kan inte vara med när du använder.” “Jag vill gärna finnas där för dig, men jag måste också ta hand om mig själv.”

Gränser är inte hot – de är sätt att skydda relationen från att gå sönder helt. Forskning visar att tydlighet i kombination med värme är mer effektivt än konfrontation eller undvikande (Socialstyrelsen, 2022).

Att uppmuntra till hjälp – utan att skuldbelägga

Att föreslå professionell hjälp kan väcka starka känslor. Försök därför att göra det på ett inkluderande och normaliserande sätt:

  • “Det finns bra hjälp för det här – vill du att jag hjälper dig att ta reda på var man kan börja?”
  • “Det är inget misslyckande att söka hjälp. Många behöver stöd för att komma ur det.”
  • “Vi kan ringa 1177 eller en beroendemottagning tillsammans om du vill.”

Folkhälsomyndigheten (2023) betonar att kombinationen av socialt stöd och tillgång till professionell vård är en av de starkaste skyddsfaktorerna för återhämtning.

När situationen är akut

Om personen verkar vara påverkad på ett sätt som gör att hen riskerar att skada sig själv eller andra, ska du inte försöka hantera det ensam. Ring 112 om det finns omedelbar fara, eller kontakta beroendeakuten i din region.

Tecken på akut fara kan vara:

  • kraftig förvirring, medvetslöshet eller andningssvårigheter
  • våldsamt beteende eller hot mot sig själv eller andra
  • tecken på överdos

Om situationen inte är akut men oroande, kan du kontakta:

  • 1177 Vårdguiden – för råd om hur du går vidare
  • Socialtjänsten i kommunen – kan erbjuda stödinsatser, rådgivning och behandling
  • Al-Anon eller Anhöriglinjen (0200-290 900) – stöd för anhöriga till personer med missbruk

Att hantera din egen oro

Att stå bredvid någon som tappar kontrollen över droger är emotionellt utmattande. Många anhöriga kämpar med skuld, maktlöshet och dubbla känslor – kärlek och ilska på samma gång.

WHO (2023) rekommenderar att anhöriga själva söker stöd, till exempel via samtalsgrupper eller vårdcentral. Att prata med någon utomstående hjälper dig att orka vara kvar i relationen utan att bli indragen i destruktiva mönster.

Du kan inte rädda någon annan – men du kan påverka genom närvaro, gränser och hopp.

Sammanfattning

När någon du bryr dig om använder droger och verkar tappa kontrollen är det viktigaste att du pratar med empati, lyssnar utan att döma och uppmuntrar till hjälp. Fokusera på omtanke, inte skuld, och våga sätta gränser som skyddar både dig och personen.

Din röst kan bli startpunkten för förändring – ett första steg mot att återta kontrollen över livet.